Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Alkohol i arbetslivet

2017-01-09 Ulric Hermansson pratade om hur man kan hantera alkoholproblem på arbetsplatsen, på ett seminarium som Partsrådet anordnade.

Ulric Hermansson är socionom och medicine doktor och universitetslektor vid Karolinska institutet. På ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv anordnade berättade han för lokala partsföreträdare om hur man kan hantera alkohol och alkoholproblem på arbetsplatsen.

Ulric Hermansson slog hål på myten om hur en typisk person med alkoholberoende ser ut.

– De flesta har få andra synliga sociala eller psykiska problem. De arbetar i samma utsträckning som andra och en stor andel finns i gruppen unga vuxna, sa han och berättade att i åldersgruppen 19–26 år har så mycket som 50 procent ett riskbruk av alkohol medan 20 procent är beroende.

Går att förändra

Glädjande nog går det att förändra sina vanor och ta sig ur ett riskbruk. De flesta ungdomar som dricker mycket under universitetsåren drar ner på alkoholkonsumtionen utan problem när de börjar jobba och skaffar familj.

Flera svenska och internationella studier bekräftar att alkoholberoende inte behöver vara ett livslångt tillstånd. Som exempel kan nämnas en svensk studie på personer som bedömdes vara beroende av alkohol 2013 (CAN-rapport 149, 2015). Ett år senare hade hälften upphört att vara beroende.

Ofta kan den som har fått diagnosen alkoholberoende återgå till ett normalt drickande, men för vissa personer blir det nödvändigt att helt avstå från alkohol.

– Ett alkoholberoende går att förändra. Det är det allra viktigaste budskapet, sa Ulric Hermansson.

Foto: Catharina Bièsert

Foto: Catharina Bièsert

Minskad alkoholkonsumtion

Tvärt emot vad många tror har alkoholkonsumtionen de facto minskat något i alla åldrar under de senaste tio åren. I en grupp har alkoholkonsumtionen till och med minskat mycket kraftigt. Det är bland niondeklassare, där hälften idag inte dricker alkohol överhuvudtaget.

Idag har 6,5 miljoner svenskar över 15 år inga alkoholproblem, medan 450 000 uppskattas ha ett riskbruk. Det innebär att man överskrider en alkoholkonsumtion motsvarande nio standardglas vin per vecka för kvinnor och 14 standardglas vin per vecka för män. 300 000 personer konsumerar så mycket alkohol att det anses som skadligt bruk – det vill säga dricker trots negativa konsekvenser. 250 000 personer är beroende utan sociala problem och 50 000 personer är beroende med sociala problem. Det är bara den sistnämnda gruppen som inte återfinns i arbetslivet.

Upptäcks sent

Ulric Hermansson konstaterade att alkoholberoendet ofta upptäcks alldeles för sent på arbetsplatsen. Studier som han har gjort visar att det kan ta tio år innan ett alkoholberoende blir synbart på arbetsplatsen och ytterligare ett antal år innan åtgärder sätts in.

En förklaring är att signalerna på alkoholmissbruk är ganska generella.

– Det kan vara korttidsfrånvaro, sen ankomst, ett sjunkande intresse för arbetet, koncentrationsproblem och ökad trötthet. Det är sådant som kan handla om vad som helst, inte bara alkohol. Det är till exempel symptom som många nyblivna föräldrar kan identifiera sig med, konstaterade Ulric Hermansson.

En annan förklaring är att frågan om alkoholkonsumtion är känslig att ta upp. Om man ställer frågor till en medarbetare om hur hennes/hans alkoholkonsumtion ser ut ses det ofta som ett påhopp och en antydan om att man är alkoholist.

Foto: Catharina Bièsert

Foto: Catharina Bièsert

Kombination av insatser

Ulric Hermansson förordade att man tar till en kombination av insatser för att komma till rätta med alkoholproblem på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om utbildning av chefer, information till personalen, screening och rådgivning samt rehabilitering.

Vid alkoholscreening erbjuder man anställda på en arbetsplats, gärna i samband med en hälsoundersökning, att fylla i ett formulär och kombinerar gärna även med att ta ett blodprov samtidigt.

– Man får mycket bättre svar då. Testet uppfattas som mer seriöst om man kombinerar formulär och blodprover, sa Ulric Hermansson.

Han betonade att det är viktigt att inramningen kring screeningen är rätt; man ska vända sig brett på arbetsplatsen, ställa frågor om hälsa och livsstil generellt, inte bara om alkohol. Screeningen ska heller inte ge några negativa konsekvenser; det blir till exempel ingen rapportering till chefen. Ofta räcker det med ett kort uppföljande samtal, där man påpekar att personen i fråga verkar ha ett riskbruk utan att komma med moraliska aspekter på frågan, för att personen själv ska dra ner på sin alkoholkonsumtion.

Ibland krävs det dock ytterligare åtgärder. Man kan då till exempel kombinera psykosocial behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi, med läkemedelsbehandling. I några fall krävs även mer omfattande specialistbehandling.

En tydlig alkoholpolicy är vidare en av insatserna som bör finnas med i verktygslådan.

– En alkoholpolicy ska vara tydlig och skriftlig och utformad på ett språk så att alla förstår. Där ska man ange vilka regler som gäller och tydliggöra konsekvenserna av att bryta mot reglerna. Det ska också finnas information om stöd och hjälp som man kan få, sa Ulric Hermansson.

Han betonar att det är viktigt att vara konsekvent och fullfölja de regler man har satt upp i policyn.

– Målet ska vara att upprätta en trygg och säker arbetsplats.

Publicerad: 2017-01-09

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.