~ Digitaliseringens baksida · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Digitaliseringens baksida

2014-12-08 I november fick partsföreträdare från hela landet större insikt i hur man kan påverka krångliga IT-system, och en inblick i juridiken bakom kränkningar på internet.

Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö bjöd in till en seminariedag, där Jonas Söderström, informationsarkitekt och författare, på förmiddagen gav tänkvärda exempel på att dagens IT-system tagits fram utan tillräcklig tanke på användaren. Han berättade också hur man som användare kan och bör ställa krav på IT-system som fungerar. Se videon nedan eller tryck HÄR.

Eftermiddagen ägnades åt kränkningar på nätet – vad som är lagligt och olagligt i fråga om kränkningar, förföljelser och hot på internet.

Alexandra Rodell och Johan Rosell, juriststudenter knutna till Institutet för Juridik och Internet, Juridikinstitutet, gav flera exempel på autentiska och fiktiva fall, som åhörarna fick ta ställning till.

De gick igenom vad lagen säger i fråga om förtal, förolämpning, olaga hot, ofredande och sexuellt ofredande – och tog även upp vilket ansvar som föräldrar har när barn begår brott och vilket ansvar arbetsgivaren har för arbetsrelaterade brott.

Lätt att kränka på nätet

– Digitaliseringen är i grunden positiv, men det har kommit en mörk baksida. Det är lättare än någonsin att kränka någon på internet – och kränkningen ligger kvar. Det är också lättare för den som kränker, som inte behöver möta den andra människan, sa Alexandra Rodell.

Hon konstaterade att juridiken ligger efter i utvecklingen. De regler som gäller för förtal har till exempel sett likadana ut sedan 60-talet, och tar således inte alls hänsyn till digitaliseringen. Det är samma regler på nätet som utanför.

– Det är ingen skillnad om jag skulle mordhota Alexandra här i ”köttvärlden” eller på nätet, påpekade Johan Rosell.

Ett av fallen som Alexandra och Johan tog upp till diskussion var det så kallade Instagrammålet, där två tjejer, 16 och 17 år gamla, dömdes till skadestånd på sammanlagt 570 000 kronor för att ha spridit kränkande omdömen om andra ungdomar på Instagram. Föräldrar kan, även om de inte vet vad deras barn har gjort, bli skyldiga att betala skadestånd på grund av kränkning med 8 800 kronor per brott. I detta fall var det 38 målsägande, vilket innebar att föräldrarna blev skyldiga att betala 334 400 kronor i skadestånd.

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivarens ansvar har blivit otydligare i takt med att gränserna för arbetsplatserna har blivit allt mer flytande. Många har till exempel jobbmejlen i mobilen och läser jobbrelaterad e-post även på fritiden. Arbetstagare kan också bli utsatta på andra sätt – till exempel genom att någon letar upp ens Facebook-konto, hotar en på Twitter eller på ens eget – eller ens barns – Instagramkonto.

– Om det har koppling till arbetet, om det anses arbetsrelaterat, så faller det under arbetsgivarens ansvar. Men bara om arbetsgivaren får veta om det, förklarade Alexandra Rodell.

– Arbetsgivare har skyldighet att se till att det finns bra rutiner som förebygger hot på nätet. Om man inte har det blir kan arbetsgivaren få ett föreläggande eller ett förbud, vilket kan förenas med vite, berättade Johan Rosell.

Han och Alexandra uppmanade deltagarna att alltid polisanmäla brott, och att söka hjälp från till exempel Juridikinstitutet.

– Juridikinstitutet jobbar med opinionsbildning, vi vill få alla att ta ställning mot näthatet. Vi jobbar även reparativt, när en person redan har blivit kränkt på nätet, genom att ge gratis juridisk hjälp. Vi vill slå vakt om den personliga integriteten på internet och göra internet till ett bättre ställe att vara på, sa Alexandra Rodell.

Publicerad: 2014-12-08

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.