~ Diskursiv arbetsmiljö · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Diskursiv arbetsmiljö

2017-10-11 Lisbeth Rydén har forskat i hur olika diskurser – resonemang eller tankefigurer – påverkar den organisatoriska arbetsmiljön.

Lisbeth Rydén är filosofie master från ekonomihögskolan, Lunds universitet, och doktorand i företagsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon forskar sedan 2010 i organisatorisk arbetsmiljö och har utvecklat metodiken diskursiva arbetsmiljörisker för att bedöma risker i den organisatoriska arbetsmiljön.

Lisbeth Ryden

På ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv anordnade, pratade hon om hur olika diskurser påverkar den organisatoriska arbetsmiljön. Med diskurser menar hon de olika resonemang eller tankefigurer som är rådande på en arbetsplats. Genom att ha en diskursiv ansats i det organisatoriska arbetsmiljöarbetet kan man uppmärksamma andra arbetsmiljörisker än vad man gör vid en traditionell riskbedömning. Det kan till exempel handla om att människor inte räknas eller kommer till tals på arbetsplatsen.

–Traditionella modeller räcker inte till för att förstå den arbetsrelaterade ohälsan. Det behövs fler begrepp, sa hon.

I ett diskursivt angreppssätt hamnar ledning och styrning i fokus på ett annat sätt än i traditionella modeller.

Språklig bas

Lisbeth Rydén förklarade att en diskurs alltid har språket som bas. Det handlar om vad man säger på en arbetsplats.

Diskurser kan finnas lokalt på arbetsplatser men också i samhället i stort. När en organisation genomgår en omorganisation kan diskurserna till exempel vara värdeord som ger associationer för dem som har varit med från början, men som den som kommer ny inte förstår.

Diskurser kan ibland marginalisera individer eller yrkesgrupper. Lisbeth Rydén nämnde den förändrade diskursen inom förskolan och den ökade akademiseringen av yrken som exempel.

–Tidigare var förskolan bara barnförvaring. Idag är det en rättighet för alla barn att gå i förskolan. Förskolans diskurs har ändrats, det har blivit en pedagogisk verksamhet där man måste vara pedagog. Det exkluderar barnskötarna, även om det inte är säkert att man realiserar risken för marginalisering lokalt på de olika arbetsplatserna, sa Lisbeth Rydén.

 

Viktigt bli sedd

Hon betonade att det har stor betydelse hur man blir tilltalad i en organisation. Man blir någon på en arbetsplats genom det man gör, hur man skrivs och talas om, hur man talas till och genom hur man själv pratar om sig själv och andra.

–Ingen vill känna sig bara som en arbetad timme, det vill säga helt utbytbar. Arbete och liv flyter allt mer samman. Arbetet är ofta det stora livsprojektet. Därför är det så viktigt vem man är på jobbet, vem man blir när man gör på ett visst sätt, konstaterade Lisbeth Rydén.

Att inte få ihop en berättelse om sig själv som hänger samman menade hon kan ge upphov till samma symptom som stress.

–Utgå inte alltid från att stressen beror på hög arbetsbelastning utan fundera över vad som är vad. Det kan lika gärna handla om frustration på grund av dålig organisering.

Organisatorisk skyddsrond

Lisbeth Rydén har sammanfattat resultaten av sin forskning i en organisatorisk skyddsrond. Skyddsronden är till för att identifiera frustrationsfaktorer med hjälp av tre grundläggande frågor. Är det här en verksamhet där man:

  • Kommer till tals. Det vill säga blir tagen på allvar.
  • Kommer till sin rätt. Att resurser tas till vara.
  • Kommer till rätta med sina verksamhetsproblem. Att man löser istället för att älta problem.

–Friskfaktorerna i organisationen handlar om vad som bidrar till att man kommer till tals, kommer till sin rätt och kommer till rätta med, förklarade Lisbeth Rydén.

Hon uppmanade deltagarna att öva sig i att tänka diskursivt. Att fundera över vilka tankefigurer som styr organiserandet på arbetsplatsen och problematisera dem: är de önskvärda, realistiska, rimliga och praktiska? Finns det andra tankesätt som skulle fungera bättre? Man kan uppmärksamma tilltal och i samtal öva sig i att analysera vilken diskurs samtalspartnern, eller man själv, befinner sig i: vad är det för bakomliggande logik som gör det rimligt att säga så här?

–När man väl har börjat är det svårt att sluta tänka diskursivt.

Publicerad: 2017-10-11

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.