~ Friska arbetsplatser · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Friska arbetsplatser

Hälsosamma organisationer har inte kommit till av en slump, betonade Eva Vingård på Partsrådets seminarium om arbete och hälsa.

165 partsföreträdare från 34 myndigheter deltog i ett seminarium om arbete och hälsa, som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv hade bjudit in till. På seminariet medverkat även Torbjörn Åkerstedt, som talade om hur sömnen påverkas av arbete och stress. Läs mer om detta och se video.

Eva Vingård är professor emeritus och legitimerad läkare inom Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Hon betonade att det inte är en slump vilka organisationer som blir friska, och menade att vi idag vet ganska mycket om såväl risk- som friskfaktorer i arbetslivet.

Eva Vingård Foto: Catharina Biesèrt

Eva Vingård
Foto: Catharina Biesèrt

Hon slog hål på myten om att sjukfrånvaron i Sverige har ökat under senare år. Istället är sjukfrånvaron ”konstant instabil” och svänger upp och ner i tioårsintervaller. Så har det varit sedan 50-talet, utan att forskarna riktigt har kunnat förklara varför. Vid 2015 låg till exempel sjukfrånvaron på ungefär samma nivå som 1960.
Hälsobarometern som Sveriges Företagshälsor publicerar visar att personer 55 år och äldre är de som har högst andel som inte har haft någon enda sjukdag senaste året, medan gruppen mellan 20 och 30 är de som har lägst andel utan någon enda sjukdag.
– Det borde arbetsgivare tänka på när de funderar på om de ska våga anställa äldre, menade Eva Vingård.

Meningsfullt arbete
Hon konstaterade att arbetet för de allra flesta av oss har andra värden än enbart försörjning.
– När man frågar brukar ungefär 90 procent säga att de skulle fortsätta att lönearbeta även om de var ekonomiskt oberoende. Genom arbetet strukturerar man tiden, skapar mening, status och identitet.
Eva Vingård hänvisade till forskaren Aaron Antonowskys teori om att det är känslan av sammanhang, KASAM, som är avgörande för hälsan. Han studerade människor som hade varit med om svåra, omvälvande händelser och upptäckte då att de personer som hade en känsla av sammanhang genom att uppleva livet som meningsfullt, begripligt och hanterbart, var de som mådde bäst och var mest friska. Denna modell kan man också använda som en organisationsmodell.
– När man genomför en förändring, till exempel en omorganisation, bör man ställa sig frågan om det är meningsfullt – vilket det ofta är. Man måste sedan kommunicera ut till organisationen och alla berörda medarbetare så att det blir begripligt och hanterbart. Annars föds konspirationsteorier.

Riskfaktorer
Forskning visar att man löper risk för att drabbas av sjukskrivning om man har ett arbete med höga krav och dåliga möjligheter till kontroll. Det är också viktigt att det finns ett socialt stöd i form av arbetskamrater, som gör att arbetet upplevs som meningsfullt.
Även när den ansträngning man gör på jobbet är större än belöningen finns risk för ohälsa. Små utvecklingsmöjligheter i arbetet, rollkonflikter, mobbning, katastrofupplevelser och otrygg anställning är andra faktorer som ökar risken för sjukskrivning.
– När man sedan kommer till rehabiliteringen, återgången till arbete, är det viktigt att involvera arbetsplatsen direkt. Det finns flera studier som visar att rehabiliteringen ger effekt om man har ett arbetsperspektiv, men inte annars, sa Eva Vingård.

Friskfaktorer
Det finns ett flertal faktorer som främjar specifikt psykisk hälsa och välbefinnande på arbetet. Det handlar bland annat om gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan insats och belöning, tydliga mål, anställningstrygghet och balans mellan arbete och fritid.
– Det är saker som man kan jobba med på arbetsplatsen. Då arbetar man på vetenskaplig grund, konstaterade Eva Vingård.
Hennes egna studier bekräftar detta och visar även på andra faktorer som bidrar till att skapa hälsosamma organisationer. Bland annat är det viktigt med en välfungerande kommunikation på arbetsplatsen, samarbete och delaktighet, erkännande och feedback, möjlighet till utveckling och fortbildning, lagom arbetstempo och arbetsbelastning, tillgång till administrativt stöd och bra fysisk arbetsmiljö.

Foto: Catharina Biesèrt

Foto: Catharina Biesèrt

Ålder och arbete
Eva Vingård konstaterade att vi lever allt längre och blir friskare, och därför rimligen kan arbeta allt längre. Även om den fysiska prestationsförmågan försämras när man blir äldre, finns det mentala parametrar som man kan fortsätta att utveckla.
– Det handlar bland annat om minne, attityd, motivation, erfarenhet och expertis. Det är viktigt att man när man blir äldre hela tiden uppdaterar sin erfarenhet. Då kan man bli ovärderlig på arbetsplatsen. Om man inte uppdaterar och lär nytt kan expertisen bli obsolet.

Eva Vingård pratade om fem olika slags minnen. Procedurminnet gör att vi kommer ihåg saker som vi en gång har lärt oss, till exempel cykla och köra bil. Det perceptuella minnet gör att vi känner igen föremål och företeelser i vår omgivning. Det semantiska minnet handlar om analys, associationer och teoretisk begrepp. Det episodiska minnet avser händelser bakåt i tiden, som vad man åt till middag kvällen innan eller gjorde i helgen. Arbetsminnet, slutligen, är minne av vad man gör just nu.
– Det episodiska minnet minskar efter att man har fyllt 60. Det är inte så viktigt, även om man måste tänka efter innan man minns. De andra minnena håller sig ganska bra även när man blir äldre, sa Eva Vingård.

Publicerad: 2016-11-24

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.