Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Gränslösa arbeten

Publicerad: 2017-11-24 Christin Mellner pratar om hur man kan få ett hållbart arbetsliv i dagens samhälle, med hög förändringstakt och flexibla gränser mellan arbete och fritid, på Partsrådets arbetsmiljöutbildning.

Christin Mellner är fil dr och forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Hon har forskat om gränslöst arbete sedan över tio år tillbaka då begreppet var relativt nytt.

Under hösten 2017 och våren 2018 håller hon i arbetsmiljöutbildningen Hållbart medarbetarskap och ledarskap när gränserna i arbetslivet förändras, som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv anordnar.

Christin Mellner beskriver dagens samhälle som turbulent, med snabba svängningar och med en allt snabbare förändringshastighet.

–Vi som art kan inte förändras lika snabbt som samhället. Vi reagerar på hot på samma sätt som jägare och samlare. Vi är under en högre kognitiv mental belastning. Effekterna som vi kan se av detta är en ökad psykosocial stress med åtföljande hög sjukfrånvaro, säger Christin Mellner.

Hon konstaterar att vi har blivit otroligt mycket mer produktiva och effektiva i våra arbeten. Det som vi gör på två timmar idag motsvarar en hel arbetsdag på 70-talet.

Megakrafter

Megakrafterna som styr vår värld kan förkortas GUD – globalisering, urbanisering och digitalisering. Christin Mellner gör en jämförelse med 1900-talets arbetsmodell, med löpande bandet, där varje station hade sin uppgift och det var tydligt när arbetsuppgiften var slutförd. Idag finns det däremot få yttre mått för när vi är färdiga, vilket skapar en otydlighet.

I många arbeten idag är ansvaret att bestämma över den egna arbetstiden och även arbetsåtagandet delegerat till den enskilde individen, vilket kan leda till ett slags gränslöshet.

–De gränslösa jobben ökar. Där finns mycket av Sveriges konkurrenskraft. Där finns också en del av ökningen av den stressrelaterade ohälsan. Tidigare har muskuloskeletala, fysiska besvär stått för merparten av sjukfrånvaron, idag är det i hög grad den stressrelaterade, psykiska ohälsan som ökar.

Gränsteori

Christin Mellner använder begreppet gränsteori, det vill säga hur vi som individer förhåller oss till gränserna i arbetslivet. Hon skiljer mellan separerare och integrerare.

Separerare vill arbeta i tydligt avgränsade sjok och hålla fritiden åtskild från arbetslivet. Dessa personer har ofta skilda mobiler och mejlkonton och bevakar gränserna mellan arbete och fritid. Integrerare är däremot tillgängliga i arbetsrelaterade frågor även när de är lediga.

–Gränskontroll, det vill säga i vilken grad man upplever att man själv kan styra över gränserna, är avgörande för om de positiva eller negativa delarna i det nya arbetslivet ska slå över. När man har hög gränskontroll, och kan påverka mycket av sin arbetssituation själv, leder detta till minskad stress och ökad trivsel, säger Christin Mellner.

Hon menar att här finns i mångt och mycket nycklarna till att hitta livsbalans.

Livsbalans

Christin Mellner har i sin egen forskning studerat människor med gränslösa arbeten, där det finns stora krav på tillgänglighet. En klar majoritet (80 procent) i studien vill separera arbetsliv och privatliv, men lyckas inte alltid med detta i praktiken. Trots det tycker tre fjärdedelar att de har fungerande gränskontroll.

–Livsbalans är samma sak som fungerande gränshantering. Vi ser i forskningen att det är viktigt för livsbalansen med tydliga mål och inflytande över viktiga beslut som rör det egna arbetet.

Hon menar att det absolut viktigaste för att få livsbalans på individnivå är en stark självmedkänsla. Det innebär att behandla sig själv på samma sätt som man skulle behandla någon man älskar.

–Hjärnan gör inte skillnad på om kritiken kommer utifrån eller från en själv. Att inte duga eller bli kritiserad är ett otroligt starkt stresspåslag även om det kommer från den egna inre kritikern, säger hon.

Släppa jobbet

Christin Mellner pratar om switching–off, förmågan att kunna släppa jobbet.

–Om vi klarar det presterar vi bättre när vi jobbar, blir vi mer återhämtade och hanterar arbetstoppar bättre. Vi sover bättre och får bättre hälsa, säger hon.

Hon menar att det som medarbetare är viktigt att ha en tydlig uppdragsdialog med sin chef om vad som faktiskt ingår i arbetsuppgifterna. Kanske ägnar man sig åt uppgifter som någon annan snarare skulle göra, eller som är ganska onödiga.

Arbetsmiljöutbildningen hålls i Stockholm och i Göteborg. Läs mer i Partsrådets kalendarium.

Publicerad: 2017-11-24

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.