~ Hot och våld – ett hot mot verksamheten och uppdraget · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Hot och våld - ett hot mot verksamheten och uppdraget

2012-09-26 Intresset för Partsrådets konferens ”Hot och våld i ett föränderligt samhälle” den 20 september 2012 blev rekordstort. Ett hundratal medarbetare från statliga verk och myndigheter samlades för att bygga nätverk, få kunskap och låta sig inspireras

a691842db1ac87620e0b9bd7d5e296f0c462e014

Ett fullsatt seminarium när våld och hot mot myndigheter diskuterades. Foto: Camilla Cherry

Först ut bland föreläsarna var Maria Wikman, fil dr i kriminologi på Stockholms universitet. Hon konstaterade att våldet i arbetslivet har ökat under senare år.

Enligt vissa undersökningar är våld i arbetslivet till och med vanligare än våld i hemmet eller våld på gatan. Mest ökar våldet inom vård, skola och omsorg, där andelen kvinnor är hög.

Flera förklaringar bakom ökat våld

En förklaring till det ökade våldet på kvinnodominerade arbetsplatser kan vara att fler anmäler händelser, delvis som en följd av att våldet har blivit mer uppmärksammat. En annan tänkbar förklaring är att vi har vidgat definitionen av våld. Men kanske finns det också ett samband med1990-talets nedskärningar i offentlig sektor, menar Maria Wikman.

– För många blev arbetssituationen allt mer pressad, vilket minskar toleransen för våld. Vi borde lyssna till vårdpersonalen. De frågar efter fler händer, inte efter fler poliser. Det här är i första hand en fråga om arbetsmiljö och inte främst ett brottsproblem.

Behov av samordning
Konferensens andra föreläsare Lennart Gustavsson, avdelningschef med ansvar för säkerhetsfrågor hos Riksdagsförvaltningen, berättade om vikten av att samordna hanteringen av samtliga risker, oavsett om det handlar om hot, våld eller andra arbetsmiljöfrågor.

Inte sällan handlar det om uttalade hot mot enskilda riksdagspolitiker.

– Det övergripande målet för oss är att skydda organisationens mål och tillgångar, sade Lennart Gustavsson. Där ingår naturligtvis medarbetarna.

Riskanalys och dialog
Han redogjorde också för Riksdagsförvaltningens systematiska hantering av risker, som bland annat sker med hjälp av ett skräddarsytt verktyg. Det handlar bland mycket annat om att värdera risker utifrån sannolikhet och eventuell konsekvenser.

Också för en myndigheten som Kronofogden, som arbetar med skulder och hjälper till med att driva in fordringar, har riskhantering hög prioritet. För säkerhetschefen Mats Kajler är dialogen mellan chef och medarbetare allra viktigast.

– Det är en förutsättning för att vi ska kunna förebygga och behandla hot och våld. Den som blir utsatt måste få en möjlighet att tala om sina erfarenheter efteråt.

Styrande dokument
Kronofogden har ett stort antal internt styrande dokument för hur medarbetare ska skyddas, inte minst när de befinner sig ute på uppdrag. Man har bland annat noggranna anvisningar för personsäkerhet, ökad resesäkerhet, hantering av särskilda tjänstekort och arbetsskadeanmälan. Myndigheten arbetar även med säkerhetsutbildningar och förebyggande säkerhetsåtgärder som personlarm, riskanalyser inför förrättningar samt möjlighet till polisbiträde.

En viktig del av säkerhetsarbetet är naturligtvis incidentrapporteringen.

– Hela systemet bygger på att vi rapporterar incidenter. Har det inte rapporterats så har det inte hänt, brukar jag säga. Rapporten hamnar hos närmaste chef, men en kopia går till säkerhetsfunktionen som följer upp hur ärendet åtgärdas.

Kartläggning på Försäkringskassan
Sist ut bland konferensens talare var Torgny Collin, säkerhetschef på Försäkringskassan, och Joel Isensköld, säkerhetsskyddschef på Arbetsförmedlingen, som berättade om myndigheternas samarbete kring frågor om hot och våld. Gemensamt för de båda myndigheterna är att de har många anställda på ett stort antal kontor och ett stort antal kundmöten per dag.

Torgny Collin berättade om Försäkringskassans kartläggning av förekomsten av hot och våld. Det sker med hjälp av både enkätstudier och djupintervjuer.

– Vi fick veta att 14 procent av dem som möter kunder hade utsatts för hot eller våld. Det är viktigt att göra den här formen av nulägesanalys, så att man får en bra bild av vad man ska göra.

Förebyggande åtgärder
Kartläggningen låg till grund för en handlingsplan, som bland annat innehåller metoder för att bedöma och hantera risker och säkerhetsåtgärder inför och efter möten med kunder. Inte sällan handlar det om hot om självmord, vilket är svårt att hantera för en enskild medarbetare.

Bland de förebyggande åtgärderna märks e-utbildning om säkerhet, säkerhetsmöblering av besöksrum samt åtgärder i form av färd- och besöksplaner, särskilt tjänstekort, larm och väktare. Utsatta medarbetare har tillgång tillstödtelefon, trygghetsstöd och krisstöd via företagshälsovården.

– Vi har också en modell för samverkan med polismyndigheter och ger även stöd vid rättegångar, berättade Torgny Collin. Vår utgångspunkt är att vi alltid ska polisanmäla hot, våld och trakasserier mot medarbetare.

Viktigt att rapportera incidenter
I den avslutande diskussionen återkom flera av föreläsarna till vikten av en fungerande incidentrapportering.

– Kunskap är viktigt, sade Mats Kajler. Det måste också finnas en funktion som ansvarar för frågan och samordnar arbetet.

Joel Isensköld:
– Ett bra säkerhetsarbete innebär att vi gör det möjligt för verksamheten att uppnå sina mål. Vi ska ge dem ett underlag. Men vi ska inte bara prata lås och larm, säkerhet ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Hot mot kärnverksamheten

Slutligen: hot och våld inte bara är en arbetsmiljöfråga utan även ett hot mot myndigheternas kärnverksamhet och uppdrag. På sikt kan ett hot riktad mot en myndighet eller en tjänsteman påverka myndighetsutövningen och därmed det demokratiska systemet.

Publicerad: 2012-09-26

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.