~ Metoden som gör komplexa problem hanterbara · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Metoden som gör komplexa problem hanterbara

2013-12-09 Det går att göra komplexa problem hanterbara. Det visade Pia Andersson, när hon steg för steg guidade deltagarna på fördjupningsdagarna om hot och våld på jobbet genom TIP-metoden.
En metod som hon var först i Sverige med att använda och med om att utveckla för svenska förhållanden.

4c75f267b2d89ead06f9c2e5781e1f03f9259e69

Pia Andersson lät deltagarna prova på TIP-metoden. Foto: Micke Lundström

Pia Andersson är doktorand vid Göteborgs universitet. Hon har de senaste 14 åren ägnat sig åt metoder för konflikthantering, samverkan runt komplexa frågor och brottsförebyggande metoder. Hon började sin karriär med att arbeta med konflikter och medling vid brott.
– Sedan kom jag fram till att det var mer spännande att titta på frågor innan det uppstår konflikter, berättade hon.
Det var så hon kom i kontakt med TIP-metoden, en metod från USA för att hantera komplexa frågor.
– Komplexa frågor går inte att avgränsa. En aspekt av komplexiteten är att den är svår att överblicka. Frågorna går inte att lösa en gång för alla och det gör att man kan tappa engagemanget och tycka att det känns meningslöst.
En anledning till att engagemanget försvinner, menar hon, är att man har försökt med många lösningar utan att lyckas lösa problemen ”en gång för alla”. Kanske har man nått en bit på väg, men problemen försvinner inte. Då tappar man lätt hoppet.
Pia Anderssons doktorsavhandling handlar om att hopp och motivation ökar när man ser komplexiteten. Därför blir kartläggningen av frågan särskilt viktig.

TIP-metoden – steg för steg
Deltagarna på fördjupningsdagarna fick sätta sig i grupper med liknande arbeten när de provade på ett antal steg/moduler i TIP-metoden. I en grupp satt till exempel partsföreträdare från Kriminalvården och Statens Institutionsstyrelse, i en annan grupp företrädare för Trafikverket Förarprov och Transportstyrelsen Trafikregistret och i ytterligare en grupp representanter från Länsstyrelsen på olika håll i landet. Det första steget var Kartläggning. Deltagarna på fördjupningsdagarna fick lista alla problem på sina arbetsplatser kring hot och våld och sedan analysera vilka frågor och bekymmer som hänger ihop, och om vissa problem kan orsaka andra.
Grupperna fick sedan välja ut en central fråga att ta med sig i nästa steg, som var att göra ett ”porträtt”. Motivet är här det problem som gruppen har valt att fokusera på. Målarduken är de attityder – och avsaknad av attityder – som bidrar till att problemet uppstår.
– Ofta är attityderna inte uttalade utan man behöver få ner dem på papper för att se dem, konstaterade Pia Andersson.
Hon beskrev ramen i porträttet som beteenden och handlingar som vi gör och inte gör, som håller motivet/problemet på sin plats.

Skapa en handlingsplan
Deltagarna färdigställde sina porträtt i de skilda grupperna innan de gick vidare till idéutveckling. Här handlar det om att brainstorma kring vilka insatser som krävs för att komma åt problemet, och att kategorisera insatserna efter vad som kan göras direkt, vilka insatser som kräver någon form av förändrade riktlinjer och vilka som kräver samråd mellan flera aktörer för att förankra ett nytt arbetssätt.
Utifrån porträtt och idélista fick deltagarna prova på att ta fram en systematisk handlingsplan. I detta steg funderar man över omfattning av insatser, vilka resurser som krävs och vilka aktörer som ska involveras, samt synliggör hinder på vägen och eventuella negativa sidoeffekter.
– Kartläggningen och porträtt kan man göra på egen hand. Men om det finns konflikter är det viktigt att den som faciliterar är neutral. Det förstör om den personen har en egen agenda, konstaterade Pia Andersson.

Publicerad: 2013-12-09

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.