Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Möta rättshaverister

2017-08-17 Jakob Carlander, leg psykoterapeut, gav råd om hur man som myndighetstjänsteman kan möta människor med rättshaveristiskt beteende, på ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv arrangerade.

Jakob Carlander uppmanade åhörarna att vara försiktiga med begreppen. Själv har han medvetet valt att prata om rättshaverism, eftersom de flesta människor kan fylla begreppet med något innehåll.

–Men det får inte bli ett begrepp där man lägger problemet helt hos dessa människor. Det är viktigt att förstå att detta är en mänsklig form av lidande, sa han.

Filmen är textad. Undertexter kan stängas av och på i ikonen längst till vänster. 

Typiskt för en rättshaverist är att tvångsmässigt vilja dominera med sin berättelse och att låta hela livet bli en kamp för att få upprättelse.

Jakob Carlander hänvisade till en studie från Australien som visar att cirka en procent av de människor som kommer i kontakt med till exempel en myndighet har rättshaveristiskt beteende. Samtidigt tar dessa människor upp 30 procent av tjänstemännens arbetstid.

Foto: Catharina Biesèrt

Foto: Catharina Biesèrt

Jakob Carlander menade att det är viktigt att inte ignorera dessa människor – men att inte heller börja argumentera med dem.

–Argument är det sämsta tänkbara bemötandet. De kommer alltid att argumentera bättre än du. De är också bättre på att argumentera emotionellt.

Juridisk ton

Jakob Carlander konstaterade att många blandar ihop människor med rättshaveristiskt beteende med personer som ”bara” är upprörda. En viktig skillnad är dock att när man pratar med en upprörd människa så klingar ilskan ofta av under samtalets gång. När man möter en person med rättshaveristiskt beteende är det ofta tvärt om.

–Ilskan växer till sig. De börjar försöka vara jurister och ha en juridisk ton. De låter ofta gammalmodiga i sitt språk och har laddat upp inför samtalet med att läsa lagtexten. Det finns en misstänksamhet hos dem. De kan inte hantera problemet med mentala processer så de försöker lösa det med juridiska förlopp, sa Jakob Carlander.

Om ett rättshaveristiskt beteendet eskalerar kan orsaken vara ett felaktigt bemötande från början. Jakob Carlander menar dock att orsaken även kan vara ett alltför tillmötesgående bemötande – det vill säga att man som tjänsteman har kommit med löften som inte går att uppfylla eller kommit med obefogade ursäkter, så att det har uppstått en felaktig bild.

Foto: Catharina Biesèrt

Foto: Catharina Biesèrt

–När vi möter personer med rättshaveristiskt beteende frångår vi ofta våra vanliga rutiner för att försöka tillmötesgå personen, men det kan istället bli beteendeförstärkande.

Verktygslåda

Det finns dock en hel del som man kan göra när man möter personer med rättshaveristiskt beteende. Jakob Carlander pratade om ”samtalets verktygslåda”, som han har delat in i vad man alltid, ofta och ibland kan och ska göra.

–Vi ska alltid acceptera dessa personers närvaro, känslor och tankar. Vi ska tillerkänna deras rätt till existens och acceptera att dessa människor, trots att de bara utgör en procent, kommer att uppta 30 procent av arbetstiden, menade han.

Ofta finns det anledning att försöka hjälpa personen att få kontroll över sin situation. Att hjälpa personen att mentalisera, det vill säga att få förståelse för så väl sina egna som andras tankar och känslor.

–Ibland kan det också finnas anledning att ha ett lågeffektivt bemötande. Att man kliver av interaktionen som håller samtalet vid liv och ”släpper repet” i dragkampen. Ofta når man längre genom att göra mindre, sa Jakob Carlander.

Avsluta samtalet

Ett rättshaveristiskt beteende kan variera i grad och i styrka. I lindriga fall kan det räcka med att bemöta det med ”svalkande likgiltighet”, det vill säga att vara tråkigt neutral och inte bli kroken som den andre kan haka upp sin ilska på.

Om inte det räcker ska man inte vara rädd för att avsluta samtalet.

–Förklara att ”jag kommer att avsluta det här samtalet om vi inte kommer till saken”. Markera att just detta samtal har nått sitt slut, men tala samtidigt om att du inte avfärdar personen för alltid. Argumentera inte och försök inte sätta den andre på plats, sa Jakob Carlander.

När inte heller detta räcker kan man låta en chef ringa upp och prata med personen, vilket kan vara ett sätt att få denne att få perspektiv på sitt agerande.

I vissa fall, menar Jakob Carlander, kan det dock gå så långt att man blir tvungen att göra en polisanmälan.

–Ofta förvärras inte beteendet genom en polisanmälan. Det kan istället vara ett sätt att få en mentaliseringsprocess att gå igång, sa han.

Publicerad: 2017-08-17

 

 

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.