Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade en ny studie om otillåten påverkan mot myndighetspersoner, på Partsrådets seminarium inom arbetsområdet Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv.

På seminariet medverkade även Henrik Belfrage som berättade om hur man gör evidensbaserade riskbedömningar. Läs mer om det och se video.

Lokala partsföreträdare från ett flertal myndigheter fick ta del av en ny studie från Brå om otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Partsföreträdarna fick även möjlighet att komma med önskemål om vad som ska ingå i handboken Motverka otillåten påverkan, som Brå nu i ett nästa steg ska uppdatera.

Johanna Skinnari, Anna Jonsson och Karolina Hurve, Brottsförebyggande rådet, Brå. Foto: Dennis Ersöz.

Johanna Skinnari, Anna Jonsson och Karolina Hurve, Brottsförebyggande rådet, Brå. Foto: Dennis Ersöz.

Johanna Skinnari, Karolina Hurve och Anna Jonsson från Brå berättade att studien bygger på 140 intervjuer och drygt 45 500 enkätsvar från tjänstemän på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, ST:s a-kassa, IF Metalls arbetslöshetskassa, Skatteverket, Migrationsverket, Kustbevakningen, Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Justitiekanslern, Kriminalvården och Kronofogden. Studien är en uppföljning på en undersökning som genomfördes 2005.

Brå definierar otillåten påverkan som trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption. Det handlar alltså om att påverka tjänsteutövningen. Trakasserier är den vanligaste påverkansformen, och omfattar även trakasserier som inte är straffbara.
– Vår ingång var påverkan på demokratin och det handlar om fall där tjänstemannen själv uppfattar sig ha blivit utsatt för påverkan, förklarade Johanna Skinnari.
Hon berättade att otillåten påverkan sker vid enstaka tillfällen, men att vissa tjänstemän upplever att de utsätts oftare. Dessa återfinns framför allt på Polismyndigheten, Kriminalvården och Migrationsverket.

Utsatta yrkesroller

Särskilt utsatta är yrkesroller där man fattar beslut som har stor påverkan på den enskildes ekonomi eller liv, har omfattande kontakter med externa kunder och klienter och även har nära och täta kontakter med enskilda kunder och klienter.
Exempel på vanliga former av trakasserier är obehagliga telefonsamtal, okvädningsord, att den som påverkar hotar att ta sitt liv, skuldbeläggande, olovlig fotografering och filmning och obehagliga anspelningar. Det senare är särskilt vanligt för poliser.
Karolina Hurve konstaterade att det är stora skillnader mellan de olika myndigheterna, vilket bland annat påverkar kulturen och uppfattningen om vad man ska tåla i yrkesutövningen.
– Inom Polisen kan man till exempel tycka att okvädningsord inte är trakasserier, utan något som man får tåla. Men okvädningsorden uppfattas som olika allvarliga. Att bli kallad för rasist är till exempel något som många tar illa vid sig av.

Av de studerade tjänstemännen hör nämndemännen till de minst utsatta, vilket kan förklaras med att de kommer sent in i processen och att de även agerar som ett kollektiv. Justitiekanslern, som är sista instansen för att få ett ärende prövat, är den myndighet som är mest utsatt.

När det gäller otillbörliga erbjudanden, det vill säga mutor, är Migrationsverket, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen mest utsatta. Det är i mångt och mycket yrkesroller ute på fältet som utsätts samt yrkesroller inom upphandling. Ofta försöker man testa tjänstemannen. Erbjudanden kan bland annat handla om måltider och gåvor i form av föremål eller pengar.
– Det har skett en minskad tolerans på myndigheterna. Jämfört med den förra studien är det fler personer som uppfattar att de har utsatts för otillåten påverkan. Det kan handla om en ökad medvetenhet, men också om en ökning av den faktiska utsattheten, sa Karolina Hurve.

Påverkarna
Anna Jonsson berättade att det finns tre grupper av påverkare. Den första gruppen spelar på känslor. Det kan vara personer som befinner sig i en desperat situation, som till exempel missbrukare och personer med psykisk störning. Det är ofta personer som tjänstemännen har förståelse och empati för.
– Ofta är dess personer trevliga initialt, men kan vända och bli aggressiva. De spelar på känslor, till exempel att ”du måste förstå att detta påverkar mina barns framtid”, sa Anna Jonsson.

Den andra gruppen baserar sin påverkan på systematik. Det är rättshaverister som använder trakasserier för att få rätt i sak, och som sällan väcker sympatier hos tjänstemännen.
Den tredje gruppen baserar påverkan på strategi. Det kan vara leverantörer eller personer inom organiserad brottslighet. De kan komma med gåvor och smicker, samtidigt som de använder sig av en skrämseltaktik.

Behov av stöd
Johanna Skinnari betonade att rädslan inom organisationen sprids om arbetsgivaren inte hanterar incidenten på ett bra sätt. Hon berättade att vissa myndigheter har låtit säkerhetsansvariga stötta de drabbade, vilket har fungerat bra.
– Våld ger störst behov av stöd. När det gäller trakasserier uppger 50–60 procent att de inte behöver stöd, berättade hon.

Även om kolleger är ett viktigt stöd är framför allt den närmaste chefens stöd avgörande. De intervjuade har en lång kravlista på chefen, som förväntas vara ett medmänskligt stöd, talesperson, ta över ärenden, mobilisera stöd och skydd samt vara en förebild.
– Det medmänskliga stödet är absolut viktigast. Det lyfts tydligt fram i intervjuerna, sa Johanna Skinnari.

Publicerad: 2016-11-09

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.