~ Våga prata om psykisk ohälsa · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Våga prata om psykisk ohälsa

2015-05-07 När Partsrådet gick ut med en inbjudan till ett seminarium om psykisk ohälsa på jobbet blev det fullbokat på en kvart.

Varför omges psykisk ohälsa och sjukdom fortfarande av så många tabun?

Det var en av frågorna som diskuterades på ett seminarium med riksförbundet Hjärnkoll, som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö i ett partsperspektiv stod bakom. Under en heldag delade Sussi Schipper och Rickard Bracken från Hjärnkoll med sig av egna erfarenheter och aktuell forskning för partsföreträdarna på seminariet.

Rickard Bracken, projektledare för Hjärnkoll, menade att det stigma som omger psykisk ohälsa är ett kunskapsproblem, ett attitydproblem och ett beteendeproblem. Såväl okunskap som fördomar och diskriminering ligger bakom.

– Man måste hitta en strategi som rymmer alla tre aspekterna för att kunna få till en förändring. Det handlar om att verka för öppenhet och skapa förståelse för att detta är en vanlig erfarenhet, sa han.

Riksförbundet Hjärnkoll har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag. En bärande del i Hjärnkolls arbete är just att tala öppet om psykisk ohälsa, bland annat genom att låta människor med egen erfarenhet berätta.

– När man tar del av skriverier om psykisk ohälsa är det mycket anonyma berättelser. Ofta är det en kvinna som står med ryggen mot kameran, i skymningen. Då har vi tagit kontakt med journalister och sagt: kontakta någon som kan ställa upp med namn istället, och även berätta om vägen tillbaka, sa Rickard Bracken.

Förstående omgivning

Sussi Schipper är en av Hjärnkolls attitydambassadörer. På seminariet berättade hon sin historia. Hon har en bipolär diagnos, men har tack vare en förstående omgivning inte behövt vara sjukskriven de senaste sex åren.

Sussi Schipper berättade om en osäker men förstående chef, som ringde hem till henne när hon var sjukskriven för depression.

– Han sa: ”Sussi, jag tror på dig, ta din tid och kom tillbaka”. Med en enda mening sa han tre saker som var viktiga för mig. Han sa att han trodde på mig – vilket jag inte gjorde själv. Han sa att det skulle ta tid – vilket jag visste att det gjorde. Och han sa att han ville ta tillbaka mig.

Idag har hon en annan chef, som har skapat en miljö där Sussi Schipper kan vara öppen med sina psykiska problem.

– Nu förstår jag själv när jag börjar må dåligt, och flaggar tidigt för min chef. Det gör att jag kan svaja till, men sedan komma på banan snabbt, berättade hon.

Tidiga tecken

För Sussi Schipper är ett av de första tecknen på att hon börjar må dåligt att hon får problem med sömnen.

Enligt Institutet för stressmedicin är andra tidiga tecken på utmattning förändrat beteende, sämre koncentration och minne, trötthet, olika slags kroppsliga besvär som till exempel huvudvärk och orolig mage, nedstämdhet, glädjelöshet och hopplöshet samt oro och ångest.

– Det är en utmaning hur organisationer kan hitta system för att agera utifrån tidiga tecken. När vi upplever tidiga tecken knyter vi händerna i byxfickan och kör på. När vi väl tar hjälp är sjukskrivningen redan på gång, då tar det mycket längre tid att komma tillbaka, sa Rickard Bracken.

Sussi Schipper talade om Kasam, känsla av sammanhang.

– Det är tre komponenter som är viktiga. Att man upplever begriplighet i tillvaron, att det är hanterbart och att det känns meningsfullt. När jag börjar må dåligt försvinner min känsla av sammanhang – även om allt utåt sett verkar oförändrat.

Utlösande faktorer

Psykisk ohälsa är vanligare än vad de flesta tror, menade Rickard Bracken. Han berättade att flera studier visar på att över 30 procent drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sina yrkesverksamma år. En OECD-studie pekar vidare på att så mycket som 50 procent drabbas under hela livstiden.

– Alla kan få psykisk sjukdom, givet att man utsätts för tillräckligt mycket stress. För vissa räcker det med lite stress, medan andra har en hög stresströskel, sa Rickard Bracken och räknade upp skilsmässa och dödsfall som vanliga orsaker till sjukdom.

Arbetsmiljöverket har identifierat flera riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetslivet. Det handlar bland annat om stor arbetsmängd och högt arbetstempo, monotont arbete, otrygg anställning, oklara förväntningar, allt för komplexa arbetsuppgifter och brister i den fysiska miljön. Det finns också mer sociala riskfaktorer som trakasserier och kränkningar, hot och våldsrisker och stora arbetsgrupper med få chefer och många underställda. Yrkesgrupper som i sitt arbete möter människor som har det svårt hör särskilt till riskgruppen.

Tips till myndigheterna

Sussi Schipper avslutade med att ge tips till partsföreträdarna om hur de kan jobba vidare med psykisk hälsa på sina myndigheter. Hon menade att det i mångt och mycket handlar om att öka kunskapen, hos bland annat skyddsombud, personalgrupper och chefer. Som hjälp har Hjärnkoll tagit fram ett arbetsmaterial, handledning och studiematerial – ”Så gör du som chef” och ”Så gör du som medarbetare”. Det går att beställa från Hjärnkoll. Viktigt är också att öka öppenheten, till exempel genom att ta upp frågor om sömnproblem och andra tidiga tecken i medarbetarsamtalen. Att våga ta upp sin psykiska hälsa utan att riskera negativa följder på jobbet är a och o för att fånga upp problem tidigt, poängterade Sussi Schipper.

Publicerad: 2015-05-07

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.