~ Vägar tillbaka vid stress · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Vägar tillbaka vid stress

2015-11-04 – Symptomen vid utbrändhet liknar många andra sjukdomar. De som har stressrelaterad ohälsa har även andra problem. Det saknas konsensus internationellt om en definition. Depression är inte en enskild sjukdom, sa Agneta Sandström på Partsrådets seminarium om stress.

 Agneta Sandström är neuropsykolog på Rehabcenter i Östersund. Hon har i sin forskning studerat kvinnor som har varit sjukskrivna under en längre period, och som har symptom som förknippas med utbrändhet – till exempel utmattning, sömnstörningar, kognitiva problem med bland annat bristande koncentrationsförmåga samt nedsatt arbetskapacitet.

Hos personer som drabbas av posttraumatisk stress har forskare kunnat visa att den del av hjärnan som kallas hippocampus krymper. Agneta Sandström och hennes forskarkollegor hade förväntat sig liknande resultat hos de utbrända kvinnorna, men kunde inte hitta något som pekade på detta. Det visade sig även att de utmattningssjuka kvinnorna inte hade problem med minnet, trots att det själva uppfattade det som så.

 

Svårt med koncentration

Genom tester kunde forskarna snart konstatera att kvinnorna även hade bra inlärningsförmåga och presterade över medel i fråga om språklig förmåga. När man testade kvinnornas förmåga att rita av komplicerade figurer ur minnet blev resultatet däremot helt annorlunda. Här presterade kvinnorna i undersökningen tydligt under medelvärdet, trots en generellt god utbildningsbakgrund.

– De saknade en exekutiv förmåga, det vill säga förmåga att göra något komplicerat och behålla koncentrationen, berättade Agneta Sandström.

Kvinnorna i studien blev lätt distraherade av personer och händelser i omvärlden, som de saknade förmåga att skärma av sig mot.

– Det som patienterna själva beskrev, att de hade svårt att koncentrera sig och ”få ihop alla trådar i hjärnan” stämde också med testerna.

När kvinnorna sedan skulle arbetsträna för att komma tillbaka till arbetslivet blev det avgörande att ta hänsyn till detta. Här kunde cheferna stötta genom att tilldela tydligt avgränsade arbetsuppgifter och arbetsplatser kunde på olika sätt avskärmas och anpassas.

– På en arbetsplats ställde man skrivbordet i ett hörn, in mot väggen. Det kanske inte låter så roligt, men de som drabbas behöver hjälp att inte bli distraherade. Här kan även öronproppar vara till hjälp. Man kan också skapa strukturer och ordning i det man gör, som att till exempel bara få läsa e-posten två gånger om dagen.

Agneta Sandström betonade vikten av att sätta ihop team med olika yrkeskompetenser för att på bästa sätt kunna stötta den som drabbas.

Andra saker som kan hjälpa är ”mindfulness”, till exempel genom yoga.

 

Ängsliga och högpresterande

De utmattningssjuka kvinnorna hade höga halter av stresshormonet kortisol under hela dagen, medan det hos en frisk människa normalt är högt när man vaknar på morgonen och sedan sjunker successivt under förmiddagen.

Kvinnorna uppvisade vidare liknande personlighetsdrag. Flera var ängsliga, pedantiska, högpresterande och på gränsen till tvångsmässigt ihärdiga (”persistence”).

– Jag hade patienter som gick upp klockan 4 på morgonen för att hinna med att stryka kläder till barnen. Flera tog väldigt mycket ansvar och hade jätteambitiösa träningsprogram, sa Agneta Sandström och berättade om en av kvinnorna som var fast beslutsam att fortsätta på samma sätt som tidigare, trots sin sjukdom, eftersom hon älskade att väninnorna var avundsjuka över att hon var smal och framgångsrik och hann med så mycket.

Flera av kvinnorna var ovanligt exponerade för svåra livshändelser. Det kunde till exempel handla om att de hade svårt sjuka barn att ta hand om hemma. De var även mer missnöjda med sin arbetsmiljö.

 

Viktig sömn

Ett av de vanligaste symptomen hos kvinnorna i undersökningen var att de hade sömnstörningar. Agneta Sandström definierade begreppet som att man sover mer än två timmar mindre än man har behov av, att det tar mer än 45 minuter att somna på kvällarna, att man vaknar minst fem gånger under natten, att man har kraftiga mardrömmar och att man vaknar i vargtimmen och har ångest.

– Sömnen är väldigt viktig för välbefinnande och hälsa. Om man gjorde stora satsningar på att få hela Sverige att sova bättre, skulle man få väldigt stora hälsovinster, menade Agneta Sandström.

Publicerad: 2015-11-04

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.