~ Framtida utmaningar kräver samverkan på högskola · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Framtida utmaningar kräver samverkan på högskola

2010-03-22 Universitet och högskolor kan ha svårt att uppfatta det positiva med samverkan som ett sätt att utveckla verksamheten. Akademisk frihet och institutionellt oberoende väger ofta tyngre. Det visade seminariet ”Samverkan i kunskapsintensiv verksamhet” den 25 februari 2010.

53e0eff06dd38524a934560ab256ca58516b4f97

Umeå är ett av landets största utbildningsuniversitet med 33 500 studenter, 4 000 anställda och 2000 kurser. Bild: Samuel Bengtsson, Umeå universitet

– En återkommande erfarenhet från drygt ett års arbete med samverkansfrågan är att ju starkare professioner inom myndigheterna, desto svårare är det att åstadkomma ett gemensamt verksamhetsintresse.

Det konstaterade inledningsvis Charlotta Krafft, operativt ansvarig för Partsrådets arbetsområde Stöd till lokal samverkan.

Svårt hitta balansen
Inte många vill frivilligt göra avkall på en lång tradition av självständighet och individualitet. Men samtidigt ökar kraven på effektivitet, liksom konkurrensen mellan olika lärosäten. Så var hittar man balansen mellan självbestämmande och samverkan?

För Umeå universitet blev frågan högaktuell för några år sedan när samverkansavtalet skulle revideras. Lars Lustig, universitetsdirektör, berättade:

– Vi behövde förtydliga vem som fattade beslut i olika frågor och var besluten togs. Därför tog vi fram en ny delegationsordning. Institutionsstyrelserna avskaffades, och besluten kom i stället att ligga på prefekten. Samtidigt togs en ny rollbeskrivning för prefekter fram, och den gäller nu för alla institutioner. Nu vill vi utveckla chefsstödet och lyfta fram det professionella ledarskapet.

Hjälp att möta utmaningar
Förhoppningen är att samverkansarbetet ska hjälpa universitetet att möta ett antal utmaningar:

• Allt fler söker sig till universitet, men fler studerar på distans.
• Om fem-åtta år måste drygt hundra anställda ersättas varje år på grund av pensionsavgångar. Det ställer krav på att kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare.
• Forskningen är konkurrensutsatt. Forskningsanslag och resurser styrs alltmer utifrån kvalitetsparametrar .
• Det är dags att skapa allianser med andra högskolor och universitet som kompletterar den egna verksamheten.

Dialog, delaktighet och god arbetsmiljö är grundbultar i samverkansarbetet och en förutsättning för ökat engagemang och ansvarstagande. Utöver det krävs en vilja att sätta verksamheten i centrum och en tilltro till det goda ledarskapet.

– Någon har sagt att den akademiska världen utmärks mer av prat än av beslut. Vi hoppas att satsningen på delaktighet ska leda till bättre beslut och mer kraft i genomförandet, sa Lars Lustig.

Facket tveksamt till en början
Barbro Byström, ordförande i SULF, knöt an:

– De här utmaningarna är vår gemensamma huvudvärk. Ska vi ha en bra verksamhet måste alla bjudas in till diskussion. Det har ofta varit litet kärvt med samverkan inom universitet och högskolor.

Enligt Barbro Byström var facket först ganska tveksamt inför samverkansavtalet. En stötesten var uppfattningen att samverkan skulle ersätta MBL:

– Man måste göra tydligt att samverkan inte ersätter MBL, utan är en fördjupning och ett annat sätt att jobba. Det är också viktigt att bli överens om vad vi ska samverka om, vad som händer om vi inte är överens och när det är dags att förhandla. Löner och övertalighet är till exempel ingenting som lämpar sig för samverkan.

Intresse från ledningen A och O
En förutsättning för framgång är ledningen intresse och engagemang, fortsatte Barbro Byström:

– Vi ställde en direkt fråga till ledningen: Är ni beredda att strida för det här? Brinner ni för samverkan? Och de sa ja.

Självklart har parterna olika intressen att bevaka, och det är inte alltid man är överens i olika frågor.  Men det gäller att hitta kompromisser och vettiga lösningar – att göra någonting så bra som möjligt. För fackets del handlar det också om att ha tid och tillräckligt många som kan driva frågorna, liksom att ha medarbetarnas förtroende.

–  Många möten och ont om tid är ett vanligt dilemma. Men det man förlorar i tid på förberedelsearbetet vinner man i genomförandet, sa Barbro Byström

I en organisation som bygger på partssamverkan kommer fackets roll att förändras. Den nya rollen måste få respekt från såväl arbetsgivare och chefer som medarbetare.
Det krävs utbildning i nya arbetssätt och samverkansmodeller, och kanske andra krav när det gäller rekrytering av fackliga företrädare. En utmaning är också att hitta fram till en tvärfacklig samverkan.
Förankra samverkan tar tid
Samverkansavtal i all ära, men hur förankrar man det i organisationen?

Ebba Moritz, utvecklingskonsult vid Umeå universitet, berättade om den kommunikationsplan som togs fram. Information om samverkansarbetet kom att spridas via Intranätet, i personaltidningen, på seminarier och under arbetsplatsträffar. Man gav också muntlig information på gruppträffar, i lokala samverkansgrupper och via personalsekreterare på fakulteterna.

Efter sommaren följde personalavdelningen upp med frågor till institutionerna om vad som verkade fungera bra och mindre bra med samverkan och vilka behov av stöd som fanns.

– Det visade sig att många ville ha hjälp med formalia, till exempel hur protokollen skulle formuleras och hur man skriver en föredragningslista. Man vill göra ”rätt”. Själva är vi inte så pigga på att skriva mallar, utan vill betona att innehållet är viktigast, liksom förhållningssättet, sa Ebba Mortiz.

Responsen på samverkansarbetet är ändå positiv: Det finns ett ökat engagemang, bättre förankring inför beslut och ett öppnare klimat. Tidsåtgången är dock ett problem.

Publicerad: 2010-03-22

Seminarium om ledarskap - presentation

2010-02-25 Bildspel Stöd till lokal samverkan

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.