~ Samverkan i fokus på Folkhälsomyndigheten · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Samverkan i fokus på Folkhälsomyndigheten

2017-06-01 På Folkhälsomyndigheten har man låtit samverkansmodellen få växa fram. Myndigheten berättar om sitt samverkansarbete i ett utbildningsverktyg som Partsrådet utvecklar.

När Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 hade lokala parter på de hopslagna myndigheterna hållit på ungefär ett år med att ta fram ett samverkansavtal.

– Vi hade många diskussioner om hur vi såg på samverkan. Man måste reda ut ordentligt vad samverkan innebär så att man inte har olika tolkningar. Man måste veta vad man har avtalat om, säger Ulrika Owen, ordförande för Folkhälsomyndighetens Saco-S-avdelning.

Parterna diskuterade också igenom vad man ska och inte ska samverka om, samt var samverkan ska ske och olika nivåer för samverkan – allt från enhetsnivån med samverkan mellan medarbetare och chefer till myndighetsnivån, där samverkan sker genom arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare.

– Det är svårt att samverka om man inte kan prata på enhetsnivå. Man måste ha en öppen kultur, det har vi pratat mycket om, säger Marcus Jönsson, personalchef på Folkhälsomyndigheten.

Mot slutet av förberedelsearbetet tog parterna fram det som kom att bli myndighetens samverkansavtal. Själva avtalet är på en A4-sida.

Anita Ekner, Marcus Jönsson och Ulrika Owen. Foto: Marie Birkl.

Anita Ekner, Marcus Jönsson och Ulrika Owen. Foto: Marie Birkl.

Delaktiga medarbetare

Marcus Jönsson menar att ett viktigt syfte med att samverka är att få medarbetare delaktiga i beslut.

– Jag tror att medarbetarna kan bidra med mycket i besluten, men det kan de bara om de är delaktiga.

Anita Ekner, ordförande för ST-avdelningen på Folkhälsomyndigheten, har haft mycket diskussioner med medarbetare om varför man ska samverka.

– Vissa menar att det inte är någon idé att samverka, eftersom det ändå är chefen som beslutar om man inte är överens. Men man ska se det som en möjlighet att vara med i samverkan och därigenom kunna påverka beslut.

Anita Ekner menar att det för vissa frågor är väldigt tydligt att det är bra med samverkan, till exempel vid rekryteringar. Men egentligen kan man samverka om de flesta saker som inte rör individärenden eller löner.

Gynnar verksamheten

De lokala parterna på Folkhälsomyndigheten är överens om att samverkan gynnar verksamheten.

– Man ska samverka för att det är bra för verksamheten, helt enkelt. Medarbetarna trivs när de har kontroll över sin egen arbetssituation, och så får man bra chefer också, säger Ulrika Owen.

– Vi fattar bättre beslut när vi samverkar. Det finns en förväntan hos medarbetarna på att de ska kunna påverka. Jag tror att det är svårt i en modern organisation att inte samverka, säger Marcus Jönsson.

Trots det gedigna grundarbetet betonar parterna att själva avtalet bara var början på samverkansarbetet.

Besök i organisationen

När Folkhälsomyndigheten var nybildad fick alla delar av organisationen besök av lokala fackliga företrädare och arbetsgivarföreträdare, som berättade om samverkansavtalet. När det kommer någon ny chef, eller bildas nya enheter, gör man nya besök.

Samverkansavtalet till trots händer det ibland att samverkan inte fungerar. Det finns chefer som har svårare att samverka än andra – och även medarbetare som har orealistiska förväntningar på samverkan.

– Man måste vara beredd på att det inte alltid funkar. Om man ser att samverkan inte fungerar på ett bra sätt pratar vi om vad som gick fel, säger Marcus Jönsson.

Denna artikel finns även med i Partsrådets verksamhetsberättelse 2016.

Publicerad: 2017-06-01

 

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.