~ Roller · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Roller

Som anställda har vi ofta många olika roller att fylla i olika sammanhang inom verksamheten. Som yrkesutövare identifierar vi oss som specialister, handläggare eller med någon annan beteckning som anger vad vi gör eller har för ställning i organisationen. I samverkan måste vi vidga oss utöver de roller som präglar vårt yrke, våra arbetsuppgifter eller vår position.

De aktörer som agerar på olika ­samverkansarenor gör det i rollen som chef, som medarbetare, som fackligt förtroendevald, som skyddsombud, eller som arbetsgivarföreträdare.

Både rollen som fackligt förtroendevald och som arbetsgivarföreträdare innebär att man representerar någon annan. I arbetsgivarrollen representerar man arbetsgivaren, dess ledning och chefer. Rollen går således utöver – men ersätter inte – ­chefskapet.

I rollen som chef företräder man verksamheten och förväntas att efter samverkan fatta beslut i de sakfrågor man med hjälp av sina medarbetare har ansvar för.

I rollen som fackligt förtroendevald i samverkan representerar man sina medlemmar gentemot arbetsgivarparten. I samverkansprocessen ges också medlemmarna och andra anställda möjligheter till ett direkt inflytande. Därför representerar den förtroendevalda sina medlemmar mest ­effektivt i de sammanhang där strategiska frågor diskuteras, till exempel riktlinjer, policies, villkor och stödinsatser. Det påverkar medlemmarnas mer långsiktiga arbetsförutsättningar.

Skyddsombud har ett uppdrag att se till ­arbetsmiljön inom ett visst område, men kan också ha en facklig roll att företräda sitt förbunds medlemmar och intressen. Ett syfte med det centrala avtalet ”Samverkan för utveckling” var att integrera arbetsmiljöfrågorna och medbestämmandefrågorna med varandra och skyddsombuden har därmed en naturlig roll i samverkan.

I rollen som ­medarbetare i samverkan för man sin egen talan utifrån sin kompetens och erfarenhet. Som medarbetare företräder man endast sig själv när man tillämpar samverkansmetoden på arbetsplatsen.

Man kan även ha en professionell roll i samverkan, som till exempel arbetsgivarens expert på metodiken i samverkan eller vara expert på arbetsmiljöfrågor. Med sådana kunskapsbaser agerar man som rådgivare åt samverkansaktörerna.

I samverkansgrupper är det vanligt med ett lika stort antal företrädare för arbetsgivar- respektive arbetstagarparten, eller att den senare har en representant mer. En sådan sammansättning kan vara en kopiering av förhållanden inom förhandlingskulturen och är långt ifrån självklar i en samverkansgrupp. Kvantitativa styrkeförhållanden är inte avgörande för framgång i samverkansarbetet. Risken är snarare att gemensamma intressen hamnar i skymundan.

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.