Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

40 år med partsarbete

2016-05-11 Inger Mattsson Kasserud satt med i organisationskommittén som la grunderna till Partsrådet. Hennes egna erfarenheter av partsarbete sträcker sig dock betydligt längre tillbaka i tiden än så.

Inger_Mattsson_Kasserud

Inger Mattsson Kasserud. Foto: Catharina Biesèrt.

Inger Mattsson Kasserud menar att det är unikt hur parterna inom staten jobbar med gemensamt utvecklingsarbete, inte minst i jämförelse med andra länder.

– Det är kopplat till den svenska modellen. Parterna tar ett stort gemensamt ansvar i frågor som man kan sluta kollektivavtal kring. Det är väldigt positivt att kunna jobba tillsammans som parter med utvecklingsarbete och inte bara ägna sig åt den mer formella förhandlingsverksamheten.

Hon menar att den stora styrkan med Partsrådet är just att man gör saker partsgemensamt. Att detta uppskattas har hon fått återkoppling på många gånger under åren.

– Lokala parter uppskattar att centrala parter uppträder gemensamt. Att vi säger att det här är våra gemensamma budskap, som grundar sig på våra centrala kollektivavtal.

Inger Mattsson Kasseruds förhoppning är att Partsrådet även fortsättningsvis kommer att jobba med den målsättning som funnits med hela tiden – att parterna gemensamt bestämmer vilka områden som man ska ha fokus på i partsgemensamt utvecklingsarbete.

– Jag kan tänka tillbaka på allt roligt jag har varit med om under åren, när vi har sett att frågor har utvecklats så som vi har strävat efter. Att kunna anpassa insatser efter de lokala behoven har känts viktigt. Staten är föregångare på så sätt att man haft ambitionen att överlämna mycket till lokal nivå. Därmed finns också ett större behov att stödja lokala parter, vilket gör Partsrådet betydelsefullt.

Fantastiskt utvecklingsskede

Inger Mattsson Kasserud har precis gått i pension och inte riktigt hunnit ta in vad det innebär. När avtalsrörelsen drar igång fram mot sommaren är det första gången på 40 år som hon inte är med.

Hon började på Statens avtalsverk, föregångaren till Arbetsgivarverket, 1976 – samma år som medbestämmandelagen, MBL, kom till. Några år senare kom den nya Lagen om anställningsskydd, LAS.

– Det har hänt väldigt mycket under den här tiden. Det är roligt att ha varit med om perioden direkt efter att MBL och LAS kom till och då det också hände mycket inom förhandlings- och avtalsområdet på hela arbetsmarknaden, säger hon.

I mångt och mycket var det en slump att Inger Mattsson Kasserud kom att ägna sig åt partsarbete. Hon är jurist i botten och hade tänkt sig domarbanan. Ett sommarjobb på dåvarande Länsskolnämnden fick henne att tänka om. Hon kom i kontakt med Statens avtalsverk och sökte sig dit när en tjänst blev ledig. Kristallvasen för ”nit och redlighet i rikets tjänst” fick hon för närmare tio år sedan.

Fokus på kärnfrågor

Att Inger Mattsson Kasserud var sammankallande i den partsgemsamma organisationskommittén som tog fram förslaget till Partsrådet 2008 är således knappast överraskande. Någon med längre erfarenhet av partsarbete inom staten skulle sannolikt ha varit svårt att hitta. Hon hade också suttit med i styrelsen för Utvecklingsrådet, föregångaren till Partsrådet.

När Partsrådet bildades blev det större fokus på centrala parters kärnfrågor. I Utvecklingsrådet hade myndigheterna bland annat kunnat få medel till lokalt utvecklingsarbete, utan att det alltid fanns något tydligt fokus på sakfrågor kopplade till de centrala kollektivavtalen.

– De centrala parternas målsättning med förändringen till Partsrådet var att i partsgemensamt utvecklingsarbete kunna ta upp frågor som det tidigare inte hade varit så mycket fokus på av skilda skäl, säger Inger Mattsson Kasserud.

Hon berättar att lönebildning, arbetsmiljö, jämställdhet och samverkan var fokusområden när Partsrådet bildades. Bortsett från jämställdhet finns alla kvar som arbetsområden idag, även om inriktningen på arbetet har förändrats under åren.

Aktiva parter

En annan grundtanke med Partsrådet var att de centrala parterna skulle ta en mer aktiv roll i det operativa arbetet än tidigare. I samband med det minskade man antalet anställda på Partsrådets kansli. Man inrättade också partssammansatta styrgrupper, med representanter från Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Inger Mattsson Kasserud blev en av företrädarna från Arbetsgivarverket.

När Partsrådet bildades blev det också en närmare koppling mellan parterna på central nivå och lokala parter på myndigheterna. Det handlade inte bara om att få till stånd olika aktiviteter, utan även om att få med lokala parter som en del i diskussionerna kring verksamheten.

Partsrådets representantskap bildades, med totalt 30 ledamöter – hälften arbetsgivarföreträdare och hälften fackliga företrädare. Tanken med representantskapet är att det ska vara ett forum för information om och förankring av verksamheten och ett forum för dialog och omvärldsbevakning, där deltagarna bidrar med sådant som de ser i omvärlden som kan påverka verksamheten. Representantskapet fattar även en del formella beslut.

Publicerad: 2016-05-11

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.