~ Tre arbetsområden i startgroparna · Partsradet

Lyssna på artiklar genom att klicka på Läs mer och därefter på högtalarsymbolen.

Tre arbetsområden i startgroparna

2011-04-26 Under representantskapets möte den 13 april 2011 redovisades vad som närmast kommer att hända inom Partsrådets tre arbetsområden. Här är en sammanfattning.

Arbetsområdena Centrala parters stöd till lokal lönebildning och Stöd till lokal samverkan fortsätter sitt tidigare arbete, medan arbetsområdet Jämställda arbetsplatser numera ingår i lönebildningsgruppen. Arbetsområdet Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd är nytt.

Stöd till lokal lönebildning
Monica Dahlbom, förhandlingschef på Arbetsgivarverket och ordförande i styrgruppen för arbetsområde Centrala parters stöd till lokal lönebildning, drog upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet i gruppen.
Några av uppgifterna är att

  • ta fram goda exempel, det vill säga myndigheter som har en bra lönebildningsprocess
  • erbjuda insatser när det gäller den återkommande dialogen om löner
  • ta hand om och slutföra diskussionsunderlag för lokala parter

Arbetsområdet fick för ett och ett halvt år sedan i uppdrag av styrelsen att ta fram ett metodstöd för att identifiera och undvika osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Det arbetet är nästan klart.

Evalill Tagesson, biträdande förhandlingschef ST, berättade att metodstödet BESTA-vägen för närvarande testas av tre myndigheter som ska ge sina synpunkter i slutet av maj. Förhoppningen är att publicera det webbaserade stödet före sommaren. Eventuellt kommer även en presentationsbroschyr och ett utbildningsinriktat stöd att tas fram.

Stöd till lokal samverkan
Arbetsområdet Stöd till lokal samverkan ska följa upp två års intensivt arbete som genomfördes av de tidigare operativt ansvariga, Charlotta Krafft och Rune Karlsson. Närmast på att göra-listan är att

  • analysera effekterna av tidigare myndighetskontakter
  • slutföra utbildningsstödet Verksam samverkan, som därefter läggs in på Partsrådets hemsida
  • analysera vissa kärnfrågor, som till exempel varför samverkan fungerar på vissa ställen men inte på andra
  • analysera hur den återkommande dialogen kan bli ett verksamt styrmedel

Andra frågor att ta tag i är hur samverkan påverkar den fackliga rollen, hur jämställdhetsfrågor ska integreras i lokal samverkan och att eventuellt se över det nuvarande samverkansavtalet.

Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd
-Hur ska vi vänja oss vid att leva i ständig förändring, ha beredskap för förändringar och kanske till och med tycka att det är roligt?

Med den frågan och ett par citat från Herakleitos och Platon inledde Hedda Mann vid Arbetsgivarverket, sammankallande i det nya arbetsområdet, sin redogörelse för vad området ska ta itu med. Uppdraget är att ta fram stöd till lokala parter i deras arbete med att stärka chefers och medarbetares förmåga samt beredskap att leda och verka under ständig förändring och utveckling.

– Det handlar inte bara om förändringar som kommer uppifrån, utan även sådana förändringar man själv tar initiativ till för att utveckla verksamheten, sa Hedda Mann.

Anna Fredriksson Frisk, Arbetsgivarverket, ingår i arbetsområdets styrgrupp. Hon listade några utvecklingsområden:

  • Ta fram goda exempel som visar betydelsefulla faktorer och förutsättningar för ett framgångsrikt och kontinuerligt förändringsarbete.
  • Analysera väsentliga kunskaper och förhållningssätt för chefer och medarbetare vid ständig förändring och utveckling.
  • Analysera eventuellt samband mellan strategisk, kontinuerlig planering av kompetensförsörjning och ett framgångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete.
  • Visa hur andra förutsättningar, till exempel samverkansperspektivet, påverkar kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete.
  • Belysa på vilket sätt den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, bland annat förekomsten av hot och våld, påverkar förutsättningarna för förändring och utveckling.

Goda råd från gruppdiskussioner
Mötesdeltagarna fick i uppgift att gruppvis diskutera några av frågorna. Här är en sammanfattning av vad som kom fram i diskussionen:

– Vi måste inventera den kunskap som finns och utbilda oss i att hantera förändringar, samtidigt som vi lyfter fram medborgarnyttan. Att mäta effekterna av arbetet skapar förståelse, men tyvärr saknas ofta effektmätning i våra verksamheter.
– Det kan finnas ett stort utvecklingsbehov i organisationer som är utsatta för hot och våld. Inom Satsa friskt finns samlat mycket kunskap och framför allt bra verktyg, till exempel när det gäller att motverka och hantera hot och våld. Programmet har även haft utbildningar i hur man genomför förändringsprocesser utan att skapa för mycket oro.
– Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, innehåller metoder och instrument som kan förenkla utveckling och kommunikation.
– Framgångsexempel är en bra grund för en dialog mellan parterna. Se till möjligheterna, inte problemen.
– Förändringar måste ske i en takt som organisationen och dess medarbetare klarar av. Ta små steg i förändringsarbetet. Var tydlig om färdriktningen och håll styrfart så det inte drar ut på tiden.
–  Ska man hamna rätt i förändringsarbetet måste man ha ett utifrånperspektiv, det vill säga kundfokus.
– För varje förändring måste det finnas en tydlig vision, en målbild. Ju större organisation, desto större förändringar och desto viktigare att hålla reda på vad som ska göras på kort och lång sikt och med vilket syfte.
– Det behövs en omvärldsbevakning för att förstå vilken verksamhet som ska bedrivas framöver.
– Engagera alla medarbetare, delaktigheten är en avgörande framgångsfaktor.

Publicerad: 2011-04-26

Partsrådet stöder partsgemensamt förändrings- och förnyelsearbete på statliga arbetsplatser.