Alkohol i arbetslivet

Publicerad: 2017-11-09 Ulric Hermansson, socionom, medicine doktor, universitetslektor vid Karolinska institutet, berättar om hur man hanterar alkoholproblem på arbetsplatsen.

Enligt Ulric Hermansson har en typisk person med alkoholberoende sällan andra synliga sociala eller psykiska problem. Flertalet arbetar i samma utsträckning som andra.

Glädjande nog går det att förändra sina vanor och ta sig ur ett riskbruk. De flesta ungdomar som dricker mycket under universitetsåren drar ner på alkoholkonsumtionen utan problem när de börjar jobba och skaffar familj.

– Ett alkoholberoende går att förändra. Det är det allra viktigaste budskapet, menar Ulric Hermansson.

Ofta kan den som har fått diagnosen alkoholberoende återgå till ett normalt drickande, men för vissa personer blir det nödvändigt att helt avstå från alkohol.

Kombination av insatser

Ulric Hermansson förordar att man tar till en kombination av insatser för att komma till rätta med alkoholproblem på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om utbildning av chefer, information till personalen, screening och rådgivning samt rehabilitering.

Vid alkoholscreening erbjuder man anställda på en arbetsplats, gärna i samband med en hälsoundersökning, att fylla i ett formulär och kombinerar gärna även med att ta ett blodprov samtidigt.

– Man får mycket bättre svar då. Testet uppfattas som mer seriöst om man kombinerar formulär och blodprover, säger Ulric Hermansson.

Han betonar att det är viktigt att inramningen kring screeningen är rätt; man ska vända sig brett på arbetsplatsen, ställa frågor om hälsa och livsstil generellt, inte bara om alkohol. Screeningen ska heller inte ge några negativa konsekvenser; det blir till exempel ingen rapportering till chefen. Ofta räcker det med ett kort uppföljande samtal, där man påpekar att personen i fråga verkar ha ett riskbruk utan att komma med moraliska aspekter på frågan, för att personen själv ska dra ner på sin alkoholkonsumtion.

Ibland krävs det dock ytterligare åtgärder. Man kan då till exempel kombinera psykosocial behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi, med läkemedelsbehandling. I några fall krävs även mer omfattande specialistbehandling.

Tydlig alkoholpolicy

En tydlig alkoholpolicy är en av insatserna som bör finnas med i verktygslådan.

– En alkoholpolicy ska vara tydlig och skriftlig och utformad på ett språk så att alla förstår. Där ska man ange vilka regler som gäller och tydliggöra konsekvenserna av att bryta mot reglerna. Det ska också finnas information om stöd och hjälp som man kan få, säger Ulric Hermansson.

Han betonar att det är viktigt att vara konsekvent och fullfölja de regler man har satt upp i policyn.

FAKTA OM ALKOHOLBEROENDE

  • En klar majoritet av alla svenskar, 6,5 miljoner över 15 år, har inga alkoholproblem. 450 000 uppskattas ha ett riskbruk, vilket innebär att de överskrider en alkoholkonsumtion motsvarande nio standardglas vin per vecka och 14 standardglas vin per vecka för män. 300 000 personer konsumerar så mycket alkohol att det anses som skadligt bruk. 250 000 personer är beroende utan sociala problem medan 50 000 personer är beroende med sociala problem. Det är bara den sistnämnda gruppen som inter återfinns i arbetslivet.
  • En stor andel finns i åldersgruppen 19–26 år, där så mycket som 50 procent har ett riskbruk av alkohol medan 20 procent är beroende.
  • Alkoholkonsumtionen har minskat något i alla åldersgrupper under de senaste tio åren. Bland niondeklassare har alkoholkonsumtionen minskat kraftigt. Idag dricker hälften av niondeklassarna inte alkohol överhuvudtaget.
  • Alkoholberoende upptäcks ofta sent på arbetsplatsen. Studier som Ulric Hermansson har gjort visar att det kan ta tio år innan ett alkoholberoende blir synligt på arbetsplatsen. Ofta tar det ytterligare några år innan åtgärder sätts in.
  • Signalerna på alkoholmissbruk är relativt generella: korttidsfrånvaro, sen ankomst, ett sjunkande intresse för arbetet, koncentrationsproblem och ökad trötthet.
  • Flera svenska och internationella studier bekräftar att alkoholberoende inte behöver vara ett livslångt tillstånd. Som exempel kan nämnas en svensk studie på personer som bedömdes vara beroende av alkohol 2013 (CAN-rapport 149, 2015). Ett år senare hade hälften upphört att vara beroende.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • Finns det en skriven alkohol- och narkotikapolicy på arbetsplatsen? Finns det i så fall en handlingsplan kopplad till policyn?
  • Har man kännedom på arbetsplatsen om hur förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion kan upptäckas och åtgärdas genom hälsoundersökningar?
  • Erbjuds chefer och förtroendevalda särskild utbildning i alkohol- och narkotikafrågor?
  • Vad har vi för alkoholkultur på arbetsplatsen?

 Material

Alkohol- och narkotikaförebyggande insatser i arbetslivet, Statens folkhälsoinstitut 

Riktlinjer vid alkoholproblem på arbetsplatsen. En sammanställning av Företagshälsans riktlinjegrupp 4/2016

Publicerad: 2017-11-09