Arbetsmiljö

Få arbetsmiljöarbetet att fungera i praktiken

Lasse Frisk, verksam inom utbildning, ledarskap och praktisk pedagogik samt diplomerad coach.

tisdag 25 september 2018

Med ett gott ledarskap kommer man långt i arbetsmiljöarbetet. Det menar Lasse Frisk, som har mångårig erfarenhet av att arbeta med utbildnings- och hr-frågor, både som konsult och som hr-ansvarig på företag inom det privata näringslivet. Han ger tips om hur myndigheter kan få arbetsmiljöarbetet att fungera i praktiken.

– Ledarskap, grupputveckling och arbetsmiljö hänger ihop. Har man ett gott ledarskap har man kommit långt i arbetsmiljöarbetet. Men som chef kan man inte göra allting själv. Man måste ha gruppen med sig, säger Lasse Frisk.

Han menar att ett av de viktigaste verktygen som man har som chef är samtalet. Det kan handla om något så enkelt som att stämma av dagligen med sina medarbetare hur dagen ser ut. Man kan även systematisera den typen av samtal på arbetsplatsträffarna.

Som chef har man ett regelverk att förhålla sig till när det gäller arbetsmiljöarbetet, till exempel arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Ansvar

Arbetsgivarens ansvar är också att se till att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt att sköta den dagliga tillsynen.

Lasse Frisk uppmanar cheferna att inte vara rädda för att ta hjälp – av skyddsombud och av hr. Det finns även stöd att hämta på webben – förutom på partsradet.se även på till exempel Arbetsmiljöverkets hemsida av.se och på prevent.se. Lasse Frisk betonar att det är viktigt att man som chef har ett tydligt uppdrag och handlingsutrymme. Som chef kan man fördela arbetsuppgifter till lägre chefer – men aldrig delegera ansvaret för arbetsmiljöarbetet.

– Att chefen och skyddsombudet gör arbetet tillsammans är jättebra. Som chef får man ett par extra ögon när man tar hjälp av skyddsombudet. Det är guld värt.

Som arbetstagare har man ett ansvar att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet och att följa instruktioner och regler. Som chef är det viktigt att man klargör vilka förväntningar som man har på arbetstagaren.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Lasse Frisk talar om två av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som är nära sammankopplade; den om systematiskt arbetsmiljöarbete och den om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, bygger på fyra steg: Undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Exempel på undersökningsmetoder kan vara dagliga samtal, personalmöten, enkäter och skyddsronder. Ibland kan man även behöva ta hjälp utifrån för att genomföra intervjuer med medarbetarna.

I ett nästa steg ska man riskbedöma det man fått fram genom undersökningarna, och dela upp i vad som är låg respektive hög risk. Riskbedömning ska göras vid olika typer av förändringar, till exempel digitalisering av arbetsuppgifter eller flytt.

Allt med hög risk ska åtgärdas så snabbt det går, sedan ska effekten av åtgärden följas upp.

I föreskriften om organisatoriska och social arbetsmiljö, OSA, slås bland annat fast att arbetsgivaren ska ha kunskaper om hur man förebygger ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

Stressymptom

Lasse Frisk presenterar en modell med fem faser för stressymptom. Den första fasen är fysisk trötthet, som kan ta sig uttryck i att man somnar framför TV:n. Den andra är intellektuell trötthet, till exempel att man tappar tråden på ett möte för att man inte kan koncentrera sig.

Den tredje fasen är social trötthet – när man är trött på att träffa människor och kanske uteblir från fikarasterna. Nästa fas är personlighetsförändring, som kan ta sig uttryck i att man börjar säga otrevliga saker till sina kolleger. Den sista fasen är existentiell trötthet, när man är trött på livet.

Lasse Frisk betonar att det är viktigt att fånga upp signalerna i ett tidigt skede. Orsaker till stressen kan vara en för stor arbetsmängd, brist på kontroll, otillräcklig erkänsla och belöning samt ett otydligt uppdrag.

Att diskutera på arbetsplatsen

Relaterat innehåll