Tidigare området Innovation och utveckling

”Vägen till en innovativ statsförvaltning går genom ökad samverkan”

onsdag 16 maj 2018

Svensk statsförvaltning har goda förutsättningar att bli bra på kreativitet och innovationer – men behöver bli bättre på att samverka med övrig offentlig sektor, akademin och det privata näringslivet. Det menade Ann Hellenius vid en av Partsrådets innovationsfrukostar.

Ann Hellenius har arbetat med frågor kring ledarskap, digitalisering och innovationer i över 20 år. Redan när hon studerade skrev hon sin magisteruppsats om hur sättet man hanterar data påverkar organisationer.

– Jag var tidigt ute och kunde redan då se att det skulle ske stora förändringar på grund av hur man hanterar data.

Första jobbet blev som analytiker på Cambridge Strategic Management Group i London. Under åren som har gått sedan dess har Ann Hellenius bland annat arbetat som konsult och nyligen som CIO i Stockholms stad, där hon har haft i uppdrag att öka den digitala mognaden hos lärare. Inblick i statsförvaltningen har hon bland annat genom styrelseuppdrag i Lantmäteriet och Tillväxtverket.

Starka på samverkan

Ann Hellenius inledde som första talare en serie innovationsfrukostar som Partsrådets arbetsområde Innovation och utveckling ur ett partsperspektiv anordnar under 2018.

Hon betonar att det är viktigt för Sverige att inte halka efter i utvecklingen. Enligt studien Digitizing Europe (2016) har Sverige tappat den höga rankingen i fråga om digitalisering som vi hade 2011 – och vi förväntas halka efter ytterligare. 2011 ansågs Sverige vara världens tredje mest digitaliserade land och främst i Norden. 2025 är prognosen att Sverige har halkat ner till plats 22 – efter både Danmark och Norge. Då är det istället Kina som förväntas ha tagit täten.

Vägen till en kreativ och innovativ statsförvaltning, menar Ann Hellenius, går genom en ökad samverkan. Staten behöver bli bättre på att samverka med övrig offentlig sektor, med akademin och med det privata näringslivet.

– Det behöver även bli en ökad rörlighet på arbetskraft mellan det offentliga och det privata. En stor fördel för Sverige är att vi traditionellt är starka på samverkan. Vi är bäst i världen på det. Men den erfarenhet som jag har av privata företag är att de ofta kan känna sig osäkra på hur de ska närma sig offentlig verksamhet.

Digitaliseringens möjligheter

Ann Hellenius betonar att det även är viktigt med en fungerande samverkan internt på myndigheterna, inte minst mellan chefer och fackliga företrädare.

– Vi genomgår stora samhällsförändringar, det är en utveckling som bara har börjat. Det är viktigt att man tillsammans hittar sätt att tänka nytt. Det krävs att vi får en ökad kunskap om vilka möjligheter digitaliseringen kan ge.

Statsförvaltningen, menar hon, har mycket att vinna på att ta tillvara på teknikens möjligheter. Det handlar dels om att se vilken nytta man kan skapa för medborgarna. Dels om att komma till rätta med den inre effektiviteten.

– Det handlar i mångt och mycket om att komma ur de stuprör som finns idag. Det finns väldigt mycket kunskap inom olika delar av statsförvaltningen.

Ann Hellenius vill nyansera den gängse bilden att ett stort antal jobb kommer att försvinna som en följd av digitaliseringen. Det är framför allt delar av jobb som försvinner, menar hon, och samtidigt uppstår nya jobb som en följd av digitaliseringen. Studier som har gjorts av BCG analys och Eurostat visar att digitaliseringen de facto förväntas skapa två nya jobb för varje arbete som automatiseras.

– Det är inte första gången som arbeten försvinner på grund av den tekniska utvecklingen, så har det varit i alla tider. Men det är viktigt att man avsätter tid för reflektion och samtal om detta i organisationen så att man kan mota den rädsla som kan finnas hos medarbetarna.

Mångfald driver innovation

Ann Hellenius betonar mångfaldens betydelse för innovation. Det räcker dock inte enbart med mångfald. Såväl hennes egna erfarenheter som forskningen visar att kreativa miljöer skapas med en kombination av mångfald och inkludering.

– Endast mångfald skapar konflikter, det har jag själv sett. Bara inkludering innebär att många tänker likadant. Det blir en grupp som trivs tillsammans, men man skapar inga innovationer. Om man däremot har både mångfald och inkludering – då skapar man ett innovativt klimat som är otroligt kraftfullt.

Forskningen visar att grupper som lyckas kombinera inkludering och mångfald är starkare än andra. Sådana grupper är också bättre på att bedöma risker och på integritet och säkerhet, vilket Ann Hellenius menar är otroligt viktigt idag.

Hon uppmanar lokala parter på statliga myndigheter att hitta sätt att bli bättre på mångfald och inkludering. Ett annat råd är att hitta bra sätt att kombinera långa planeringsprocesser med en förmåga att våga testa nya saker.

Vad är det allra viktigaste hon vill att deltagarna på innovationsfrukosten ska ta med sig hem till vardagen på de egna myndigheterna?

– Att se till att bli snabba på att utveckla samverkan med bland annat näringslivet och att våga ta in nya perspektiv. 

Relaterat innehåll