Systematiskt arbetsmiljöarbete – fördjupande

Publicerad: 2017-11-09 Jan Miörner är fil kand i personal- och arbetslivsfrågor och har som konsult under 20 års tid hjälpt offentliga och privata organisationer med deras arbetsmiljöarbete. Han betonar vikten av att arbeta främjande för en god arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Jan Miörner menar att det är viktigt att inte bara se arbetsmiljöarbetet som något som enbart handlar om att förebygga risker.

– Det är sällan man hör att någon säger att han eller hon trivs på jobbet på grund av att man inte löper risker för utbrändhet och olyckor, konstaterar han.

Jan Miörner hänvisar till Arbetsmiljöverkets definition av en god arbetsmiljö. Där nämns bland annat:

  • tillgängliga och rättvisa ledare
  • en utvecklad kommunikation
  • välfungerande samarbete och teamarbete
  • ett positivt socialt klimat
  • möjligheter till personlig utveckling
  • ett lagom arbetstempo
  • tydliga förväntningar och mål
  • en bra fysisk arbetsmiljö.

Jan Miörner lyfter fram Arbetsmiljöverkets föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som trädde i kraft 31 mars 2016. Han hänvisar inte minst till 10§ i föreskriften, där det bland annat slås fast att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilket resultat som ska uppnås med arbetet, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid tidsbrist och vem man kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

 Verktyg

Ett av flera verktyg att använda i det systematiska arbetsmiljöarbetet är Transaktionsanalys, som först togs fram på 1950-talet i USA. Metoden bygger på att alla människor har tre olika roller; föräldern (som både kan vara kritisk och auktoritär och omvårdande och tröstande), den vuxna (som är objektiv, logisk och rationell) samt barnet (som kan vara glad och spontan men också sur, trotsig och självcentrerad).

– Man eftersträvar huvudsakligen en dialog där vi är vuxna på arbetsplatsen. I samtal som spårar ur är det bra att reflektera över vilka roller man hade i samtalet. Det kan till exempel vara så att man har fått en förälder och barn-relation, där den ena personen är mästrande och auktoritär, och den andra blir trotsig och självisk.

 Lösningsinriktat arbetssätt
Jan Miörner lyfter fram vikten av att ha ett lösningsinriktat arbetssätt för arbetsmiljöarbetet, det vill säga att fokusera på de resurser som finns istället för på bristerna.

– Det handlar om att utveckla, bygga och konstruera lösningar. Att man är intresserad av vad man vill uppnå och av det som trots allt fungerar bra idag. Grundtanken är att undersöka vad personen och gruppen hoppas uppnå för förändring, säger han.

Han förklarar att ett lösningsinriktat arbetssätt bygger på samtal och dialog och att en bra början kan vara att fundera över vilka arenor för detta som redan finns på myndigheten.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • Vad innebär en god arbetsmiljö?
  • Vilka forum finns det på arbetsplatsen för att samtala om arbetsmiljöfrågor?

Material

Samarbetsplattform skyddsombud och chef 

Effektiva möten

Mer lösning – mindre problem

Uppskattande samtal

Publicerad: 2017-11-09