Åsa Kruse är författare till boken Tillbaka på jobbet – hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa. Hon definierar stress som en reaktion som kan uppstå när kraven hotar att överstiga resurserna.

– Det är inte de faktiska kraven utan hur man upplever dem. Det är själva tolkningen som avgör om man blir stressad eller inte, säger hon.

Åsa Kruse menar att det ofta är en kombination av orsaker som gör att människor drabbas av utmattning. Det kan handla om att man har haft mycket på jobbet och samtidigt haft problem i privatlivet.

Personer som drabbas av stressrelaterad ohälsa är ofta ambitiösa och ansvarskännande, har ett stort kontrollbehov och svårt att sätta gränser. Självkänslan är i mångt och mycket beroende av prestationer i arbetslivet.

Tidiga symptom vid utmattning är koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och spänningsvärk och tryck över bröstet. Även yrsel och minnesproblem är vanligt, vilket får många att tro att de har drabbats av en fysisk sjukdom.

Risk- och friskfaktorer

Åsa Kruse menar att det finns flera riskfaktorer i dagens arbetsliv:

• Förväntningar på att prestera allt mer med mindre resurser.
• Att man alltid är uppkopplad.
• Att man är ständigt sysselsatt med att bearbeta, ta ställning till, sortera och prioritera information.
• Att man får splittrad uppmärksamhet, inte minst beroende på att man störs av andra kolleger (i kontorslandskap) och att man ägnar sig åt flera arbetsuppgifter samtidigt.

Det finns dock även faktorer som påverkar stressupplevelsen positivt. Exempel på sådana friskfaktorer är:

• Motivation – att man vet att det finns ett vettigt mål och syfte bakom den extra arbetsbelastningen.
• Att man kan bestämma över sin arbetstid och vilka resurser som ska användas och att man känner att man har inflytande och en viss kontroll.
• Att man känner förtroende för sin chef.
• Att stressen är tillfällig, med tid för återhämtning.

– Vi tror ofta att all stress är farlig och något som man ska undvika, men så är det inte. Stressen är tvärt om en förutsättning för att vi ska kunna orka trots påfrestningar. Det är helt ok om stressen pågår under korta perioder, säger Åsa Kruse.

Viktig feedback

Åsa Kruse ger rådet att man som arbetsgivare och kollega ska visa att man är orolig när någon inte verkar må bra på jobbet. Det är också viktigt att följa upp vad som händer, även om man möts av förnekelse. Här är det naturligt att använda utvecklingssamtalet för att ställa frågor om hur personen mår och hur hon/han uppfattar att gruppen mår.

När en medarbetare drabbas av stressrelaterad ohälsa är det viktigt att börja med att göra en ordentlig kartläggning av vilka stressfaktorer på jobbet som har bidragit till att orsaka ohälsan. Sedan måste man individanpassa behandlingen. Det kan till exempel handla om att den drabbade måste förändra det egna beteendet och att arbetsuppgifterna anpassas, om det är möjligt.

Komma tillbaka

Ju längre tid man är sjukskriven, desto svårare är det att gå tillbaka till arbetet. Därför är det viktigt att man slussar tillbaka den sjukskrivne så snart som möjligt, men stegvis och i lagom takt. Det kan i början handla om att gå till jobbet för att fika eller äta lunch.

– Man kan komma tillbaka till jobbet så fort man kan göra någonting över huvud taget på till exempel 25 procent. Rehabiliteringen fortsätter när man kommer tillbaka till jobbet. Det är inte sjukskrivningen i sig som botar, säger Åsa Kruse.

Som chef är det viktigt att vara med aktivt i rehabiliteringen redan från början och även ansvara för att hålla kontakten med den sjukskrivne.

– Rehabiliteringsmöten är jätteviktiga. Då kan man ta ställning till på vilket sätt arbetsgivaren ska vara involverad. Man behöver även göra en temporär plan. Det är bra att ställa frågan ”vad har du själv för farhågor”, där finns ofta fällorna.

Naturliga reaktioner

Åsa Kruse tipsar om att man kan ha ett slags fadderfunktion när någon som varit sjukskriven kommer tillbaka till jobbet. För någon som tycker att det känns jobbigt att rent fysiskt ta klivet över tröskeln till arbetsplatsen kan det till exempel vara avgörande att få en fadder som möter en i receptionen.

Åsa Kruse berättar att det är vanligt att stressymptomen kommer tillbaka när den sjukskrivne kommer tillbaka till jobbet.

– Då blir man lätt orolig och tolkar det som att man inte klarar av att jobba. Men det är inte självklart att till exempel yrsel och hjärtklappning är stressymptom, det kan lika gärna handla om oro. Det är naturliga reaktioner som går över, men då är det viktigt att omgivningen är förstående och hjälper den som drabbats att stå ut till symptomen klingar av.

Hon menar att det är bra att möta kolleger som har varit sjukskrivna på ett beskyddande sätt under den första tiden. Efter ett tag måste dock medarbetaren själv lära sig att sätta gränser, något som man bör vara tydlig med från början.

– Det är bra att ha en plan för hur veckan ska se ut och träna på att hålla den, istället för att styras av energinivån för dagen. 

Att diskutera på arbetsplatsen

• Hur hanterar ni risk- och friskfaktorerna som nämns i artikeln på er arbetsplats?
• Vilka nackdelar kan finnas med sjukskrivning under längre perioder?
• Finns det någon plan för återgång efter långtidssjukskrivning på myndigheten?