Vinster med samverkan

2018-08-22 Forskaren Sebastiaan Meijer visade på en innovationsfrukost för partsföreträdare hur man med hjälp av spelsimulering kan få olika delar av en organisation att samverka.

Svenska myndigheter har mycket att vinna på att samverka. Det menar Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, som deltog i en inspirationsfrukost om innovation som Partsrådets arbetsområde Innovation och utveckling ur ett partsperspektiv stod bakom.

–Det handlar både om att samverka inom myndigheten och mellan olika myndigheter, säger han.

Sebastiaan Meijer har tre övergripande budskap till partsföreträdare på svenska myndigheter:

  1. Vi behöver tänka om när det gäller system och systemutveckling i ett modernt samhälle. Det är helt avgörande att man får en interaktion mellan olika verksamheter och får bort de stuprör som finns idag, inom bland annat myndighetsvärlden.
  2. De medarbetare som är närmast verksamheten har mycket kunskap som man behöver få med i verksamhetsutvecklingen.
  3. Spel och spelsimulering kan vara ett sätt att möjliggöra en sådan inkludering.

Inga förlorare

Sebastiaan Meijer har specialiserat sig på hur man kan styra offentliga system genom att använda spelsimulering för att få olika professioner och verksamheter att samverka. När han var verksam vid Delft tekniska universitet i Nederländerna genomförde han ett omfattande projekt tillsammans med holländska Banverket. Projektet gick ut på att använda spelsimulering för att designa ett framtida transportsystem med högre effektivitet och lägre kostnad än det befintliga. Rent konkret handlade det om att olika professioner tillsammans optimerade flödena på järnvägsspåren och deras erfarenhet omsattes till alltmer realistiska förutsättningar för trafiken.

Sebastiaan Meijer. Foto: Catharina Biesèrt.

Sebastiaan Meijer. Foto: Catharina Biesèrt.

I Sverige har Sebastiaan Meijer framför allt arbetat med spelsimulering inom hälso- och sjukvården, där en utmaning är att få sjukvårdens resurser och dyr utrustning att användas på ett effektivt sätt.

Fast egentligen tycker han inte om att spela spel.

–Det är för mycket tävling. Jag gillar spelsimulering för att lösa svåra uppgifter, men jag tycker inte om att det finns vinnare och förlorare, säger han.

Just därför menar Sebastiaan Meijer att spelsimulering passar särskilt bra i offentlig sektor, där ingen behöver förlora för att man ska kunna få vinster.

–Den feedback jag har fått från dem som deltar i spelsimuleringen är att det blir resultat, men att det inte handlar om att man är bättre eller sämre än någon annan. Det är som i verkliga livet.

Flera vinster

Sebastiaan Meijer uppmanar statliga myndigheter att arbeta för att få en bättre samverkan på olika nivåer – mellan de stuprör som finns i organisationen, mellan olika myndigheter och med externa intressenter. Här, menar han, kan spelsimulering vara ett sätt.

Han menar dock att det behövs en hel del förberedelse innan man kan börja.

–Man måste planera för hur man tar åsikter vidare. Det är inte lätt, särskilt inte om man inte är van att arbeta på det sättet. Då behövs en ganska senior person, som är förankrad i beslutsprocessen, som kan säga att ”Vi gör på det här sättet”.

Sebastiaan Meijer menar att det finns flera vinster med att använda spelsimulering. Genom spelandet får organisationer möjlighet att testa idéer tidigt och på så sätt undvika att fatta felaktiga beslut. Det är också ett sätt att komma förbi de stuprör som finns inom de flesta organisationer och de språkbarriärer som finns mellan olika professioner.

–Alla professioner har sitt språk. Man kan använda samma ord men mena olika saker. Det kan man rätta till genom spelsimulering. Ett bra spel hjälper till att öka förståelsen mellan människor.

Han menar att spelsimulering är särskilt lämpligt för organisationer som är så komplexa att det är omöjligt för en enskild person att kunna överblicka hela verksamheten.

Det finns fyra övergripande områden som man kan använda spelsimulering till – undervisning, empiriska tester, intervention och design.

–Det handlar om att få ett realistiskt beteende. Människor sätter sig in i ett spel som om det hade varit deras jobb. I en sluten värld är det ganska enkelt, säger Sebastiaan Meijer.

Ramverk för förändringsledning

Sebastiaan Meijer pratade om två ramverk för att klassificera olika sätt att arbeta med förändringsledning. Det ena är Programmatiskt ramverk (Programmatic Framework). Det kännetecknas av fast implementering, hög styrning från ledningen, låg eller ingen samverkan med intressenter, enväldigt organisationsklimat, effektiv kommunikation och à priori-utvärdering av framgångsrik förändring.

Motsatsen är ett Deltagande ramverk (Participatory Framework). Det kännetecknas av en låg styrning från ledningen, stor samverkan med intressenter, ett demokratiskt organisationsklimat, ineffektiv kommunikation och retroaktiv utvärdering av framgångsrik förändring.

Publicerad: 2018-08-22