Arbetsmiljö

Webbinarium 19 november: Strategier för en lyckad onboarding

Foto: Anders Bäckstrom

den 19 november 2021

Hur är det att vara ny i arbetslivet? Att börja arbeta efter studierna är en stor omställning och ställer höga krav på den som ska integreras på en arbetsplats. ”En bra onboarding handlar om att minimera osäkerheten och maximera lärandet för den som är ny på arbetsplatsen”, säger Petter Gustavsson, professor i psykologi.

Tillsammans med sina kollegor bedriver Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, forskning om övergången från studier till arbete. Under ett av Partsrådets webbinarier berättade han om utmaningarna för personer som är nya i arbetslivet, vilka introduktionsinsatser som används på arbetsplatser i offentlig sektor och vilka av dessa insatser som visat sig vara mest effektiva.

– Det är oundvikligt att tänka på stress när man hör onboarding. Stressen är något som gynnar vårt fokus, vår uthållighet, vår energi och vårt lärande. Problemet blir om stressen kommer för ofta eller är för stark.

Petter Gustavsson sammanfattar det som leder till stress för den som är ny i ett yrke i tre stressfaktorer: överbelastning, osäkerhet och ensamhet. För att hantera stressfaktorerna använder många arbetsplatser olika former av introduktionsinsatser, så att stressen ska bli så kortvarig som möjligt.

Fyra typer av stöd

Petter Gustavsson delar in introduktionsinsatserna i fyra kategorier utifrån vilken typ av stöd som de ger:

  1. Det rollrelaterade stödet innebär exempelvis att få diskutera arbetsuppgifter, få återkoppling, reflektera över yrkesrollen och samtala om att vara ny.
  2. Det uppgiftsrelaterade stödet kan bestå i att få gå bredvid en mer erfaren kollega eller få hjälp att planera och prioritera arbetsuppgifter.
  3. Det strukturella stödet kan vara att få reducerad arbetstid, dela på ansvar med en kollega och att få möjlighet att fokusera på en arbetsuppgift i taget.
  4. Det relationella stödet handlar om att få lära känna sina kollegor och andra nya genom olika sociala aktiviteter.

Både på kortare och längre sikt används det rollrelaterade stödet mest, berättar Petter Gustavsson, men det uppgiftsrelaterade och det strukturella stödet är också vanliga ute på arbetsplatserna. De introduktionsinsatser som används fungerar också.

– Det är tydligt att det rollrelaterade stödet är väldigt effektivt. På kort sikt påverkar det ens uppfattning om rollen, ens kompetens och den sociala integreringen. Även det uppgiftsrelaterade stödet påverkar den sociala integreringen och det strukturella stödet minskar stress.

Även på lång sikt visar studien stödens effekt: större arbetstillfredsställelse och tilltro till den egna kompetensen, mindre utbrändhets- eller stressymptom och minskad risk att lämna arbetsplatsen och yrket.

Hantera oro att göra fel

De introduktionsinsatser som används är effektiva – men de täcker inte allt. Petter Gustavssons medskick till den som tar emot nya medarbetare är att tänka igenom hur oro för att göra fel hanteras på arbetsplatsen och jobba ännu mer med att uppmuntra till återhämtning. Han tipsar också om att prova det relationella stödet, som var förhållandevis ovanligt på arbetsplatserna i studien.

Se filmen från webbinariet

Relaterat innehåll