Publicerad 2017-11-09 Jan Miörner, fil kand i personal- och arbetslivsfrågor, berättar om grunderna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Han har arbetat i 20 år som konsult och hjälpt såväl offentliga som privata organisationer med sitt arbetsmiljöarbete.
Jan Miörner pratar om ”måsten”, som lagar, policies och interna krav som behövs för att säkra verksamheten, som en grundläggande ribba för arbetsmiljöarbetet. För att kunna förbättra och utveckla verksamheten krävs det dock insatser över ribban.
– Om ribban rivs måste man jobba hårt för att säkra grunderna för arbetsmiljöarbetet. Men man måste också ha ett arbetsmiljöarbete som syftar till att förbättra verksamheten så att vi kan leverera bättre tjänster och hantera resurserna på ett optimalt sätt.
Han tipsar om en övning som går ut på att föreställa sig att den egna arbetsplatsen har blivit utnämnd till Sveriges bästa arbetsplats. Om man blev intervjuad av en journalist – vilka faktorer skulle man lyfta fram som avgörande för att man fick priset?
–Det brukar alltid vara ungefär samma saker som kommer fram, till exempel: gemensamma målbilder, tydliga regler och rutiner, respekt för varandras roller och kompetens, delaktighet och dialog, gemensam värdegrund, inkluderande arbetssätt, fungerande samverkan, bra fysisk arbetsmiljö, tillit och transparens.
In i ordinarie verksamheten
Jan Miörner tycker att det är viktigt att arbetsmiljöarbetet kommer in i den ordinarie verksamheten och blir känt i organisationen. I praktiken är det dock sällan på det sättet. Ofta finns en mängd olika dokument kring arbetsmiljöfrågorna, som ingen riktigt känner till.
– Hur många i organisationen kan säga vilka de viktigaste utvecklingsområdena inom arbetsmiljön är? Vilka områden man satsade på att utveckla förra året? En viktig fråga kanske handlar om att utveckla medarbetarsamtalen. Då ska det också kommuniceras utåt i organisationen.
Riskinventering
Jan Miörner tycker att det är viktigt att de som ska jobba i verksamheten är med och gör en riskinventering av såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljörisker.
– Jag har varit med om oändligt många riskbedömningar och riskanalyser, och det finns väldigt många olika sätt att ta sig an det. Min erfarenhet är att man fångar upp det mesta genom en brainstormingövning. Man gör det bara en gång, sedan kan det uppdateras regelbundet.
Ett enkelt sätt att göra en brainstormingövning är att låta alla på arbetsplatsen skriva upp risker på post it-lappar och sätta upp på väggen. Jan Miörner kallar detta för ”fångst”, som är det första steget i riskanalysen. Han menar att det är bäst att börja helt öppet, och bara ha fysisk och psykosocial arbetsmiljö som övergripande grupper. I ett nästa steg kan man gruppera riskerna och skapa kluster. Därefter bedömer man riskerna, åtgärdar och följer upp.
Främjande förhållningssätt
Jan Miörner menar att det finns tre olika förhållningssätt i arbetsmiljöarbetet. Man kan arbeta reaktivt och åtgärda problem som redan har uppstått, man kan arbeta förbyggande och motverka risker och man kan arbeta främjande, med fokus på vad som skapar hälsa.
– Jobbar man främjande så löser man mycket av de andra punkterna. En organisation levererar bättre tjänster med medarbetare som tycker om att gå till jobbet på måndag morgon, säger han.
Att diskutera på arbetsplatsen
Finns tillräcklig kännedom på arbetsplatsen om lagar och policies som berör verksamhetens arbetsmiljö?
Hur blir det systematiska arbetsmiljöarbetet en del av verksamhetsutvecklingen?
Hur kan man arbeta mer främjande i det systematiska arbetsmiljöarbetet?
Publicerad: 2017-11-09 Jan Miörner är fil kand i personal- och arbetslivsfrågor och har som konsult under 20 års tid hjälpt offentliga och privata organisationer med deras arbetsmiljöarbete. Han betonar vikten av att arbeta främjande för en god arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Jan Miörner menar att det är viktigt att inte bara se arbetsmiljöarbetet som något som enbart handlar om att förebygga risker.
– Det är sällan man hör att någon säger att han eller hon trivs på jobbet på grund av att man inte löper risker för utbrändhet och olyckor, konstaterar han.
Jan Miörner hänvisar till Arbetsmiljöverkets definition av en god arbetsmiljö. Där nämns bland annat:
tillgängliga och rättvisa ledare
en utvecklad kommunikation
välfungerande samarbete och teamarbete
ett positivt socialt klimat
möjligheter till personlig utveckling
ett lagom arbetstempo
tydliga förväntningar och mål
en bra fysisk arbetsmiljö.
Jan Miörner lyfter fram Arbetsmiljöverkets föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som trädde i kraft 31 mars 2016. Han hänvisar inte minst till 10§ i föreskriften, där det bland annat slås fast att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilket resultat som ska uppnås med arbetet, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid tidsbrist och vem man kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.
Verktyg
Ett av flera verktyg att använda i det systematiska arbetsmiljöarbetet är Transaktionsanalys, som först togs fram på 1950-talet i USA. Metoden bygger på att alla människor har tre olika roller; föräldern (som både kan vara kritisk och auktoritär och omvårdande och tröstande), den vuxna (som är objektiv, logisk och rationell) samt barnet (som kan vara glad och spontan men också sur, trotsig och självcentrerad).
– Man eftersträvar huvudsakligen en dialog där vi är vuxna på arbetsplatsen. I samtal som spårar ur är det bra att reflektera över vilka roller man hade i samtalet. Det kan till exempel vara så att man har fått en förälder och barn-relation, där den ena personen är mästrande och auktoritär, och den andra blir trotsig och självisk.
Lösningsinriktat arbetssätt
Jan Miörner lyfter fram vikten av att ha ett lösningsinriktat arbetssätt för arbetsmiljöarbetet, det vill säga att fokusera på de resurser som finns istället för på bristerna.
– Det handlar om att utveckla, bygga och konstruera lösningar. Att man är intresserad av vad man vill uppnå och av det som trots allt fungerar bra idag. Grundtanken är att undersöka vad personen och gruppen hoppas uppnå för förändring, säger han.
Han förklarar att ett lösningsinriktat arbetssätt bygger på samtal och dialog och att en bra början kan vara att fundera över vilka arenor för detta som redan finns på myndigheten.
Att diskutera på arbetsplatsen
Vad innebär en god arbetsmiljö?
Vilka forum finns det på arbetsplatsen för att samtala om arbetsmiljöfrågor?
