Jan Gulliksen är professor och vicerektor för digitalisering på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Han sitter med i regeringens digitaliseringsråd och är så kallad nationell digital champion. Med den titeln har man – enligt EU-kommissionens formulering – ett personligt ansvar för att få alla i landet att använda internet och att förbättra den digitala kunskapen. Alla EU-länder utser en digital champion.

Jan Gulliksen betonar att digitalisering är mycket mer än datorisering. Han beskriver det som verksamhetsutveckling där digitaliseringens möjligheter tas tillvara.

När regeringens Digitaliseringskommission, där Jan Gulliksen har varit ordförande 2012-2016, kom med sitt slutbetänkande 2016 innehöll det fyra övergripande förslag:

1. Sverige behöver en organisation som främjar digitalisering.
2. Sverige behöver en strategi för digitalisering.
3. Det digitala ledarskapet behöver stärkas.
4. Det krävs kompetens för digitalisering.

Sedan dess har regeringen tagit initiativ till en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn. Dessutom bildades Digitaliseringsrådet redan i mars 2017.

I maj 2017 antogs Sveriges digitaliseringsstrategi.

När det gäller att stärka det digitala ledarskapet menar Jan Gulliksen att det inte minst är viktigt att landets skolledare blir digitalt utbildade.

(Klicka på CC för undertexter.)

Nya digitala jobb

Hälften av de jobb som finns idag förväntas försvinna under de närmaste 20 åren, som en följd av digitaliseringen. I mångt och mycket är det smutsiga och monotona jobb som försvinner. Jobb som kräver sociala förmågor, som lärare och präster, löper minst risk att försvinna.

Det kommer dock även att skapas nya jobb, som en följd av digitaliseringen. Jan Gulliksen konstaterar att de tio snabbast växande jobben som finns utlagda på LinkedIn är sådana som inte fanns för tio år sedan. Flertalet av dem har med digitalisering att göra.

Exempel på sådana jobb är molntjänstspecialist, big data-arkitekt, UI/UX designer, androidutvecklare, digital marknadsföringsspecialist och IOS-utvecklare.

Digital arbetsmiljö

2018 använder 75 procent av arbetskraften dagligen IT i sitt arbete. Personer med administrativt arbete använder ofta IT under hela arbetstiden.
Jan Gulliksen pratar om den digitala arbetsmiljön och menar då arbetsmiljö som är en följd av att stödsystem och verktyg digitaliseras.

– Man måste beakta även den digitala arbetsmiljön när man gör arbetsmiljöinspektioner. E-post är till exempel ett av de största arbetsmiljöproblemen idag, men det lyfts aldrig upp som ett arbetsmiljöproblem, säger Jan Gulliksen.

Han menar att den allra viktigaste arbetsmiljöåtgärden är kompetensutveckling.

Enligt Jan Gulliksen är digitala arbetsmiljöproblem beroende av tre faktorer – krav, kontroll och stöd.

Krav handlar om vilka krav vi har på oss i vårt arbete. Kontroll handlar om vår förmåga att styra hur vi gör arbetet. Stöd handlar om vilket stöd som finns i organisationen – från ledningen och från IT-system.

– Har vi en arbetssituation med låg kontroll, svagt stöd och höga krav blir det ohållbart. Om man däremot har hög kontroll och starkt stöd kan man kanske klara höga krav, sa Jan Gulliksen.

Den föreskrift som styr den digitala arbetsmiljön är ”AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm”. Trots att föreskriften är så gammal menar Jan Gulliksen att texterna och formuleringarna är välfungerande även idag.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Hur beaktar ni den digitala arbetsmiljön vid era arbetsmiljöronder?
• Finns det behov av rutiner för e-posthantering på er arbetsplats?
• Vilka nya jobb har skapats på er myndighet, som en följd av digitaliseringen? Vilka har försvunnit?

Material

• Nya sätt att organisera arbete (RAP 2018:2), kunskapssammanställning, Arbetsmiljöverket
• Vägledning om arbetsmiljö – utmaningar i ett gränslöst arbetsliv, Arbetsmiljöverket