tisdag 25 september 2018
Under de senaste decennierna har vi blivit allt mer effektiva i våra arbeten. Det vi idag gör på två timmar motsvarar en hel arbetsdag på 70-talet. Samtidigt ökar arbeten där det är upp till den enskilde individen att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Christin Mellner har forskat om gränslöst arbete och vet vad som krävs för att vi ska kunna hantera och må bra i det nya arbetslivet.
Christin Mellner är fil dr och forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Hon har forskat om gränslöst arbete sedan över tio år tillbaka, då begreppet var relativt nytt.
Hon beskriver dagens samhälle som turbulent, med snabba svängningar och med en allt snabbare förändringshastighet. Människan som art kan inte förändras lika snabbt som samhället. Vi reagerar på hot på samma sätt som jägare och samlare
– Vi är under en högre kognitiv mental belastning. Effekterna som vi kan se av detta är en ökad psykosocial stress med åtföljande hög sjukfrånvaro, säger Christin Mellner
Hon konstaterar att vi har blivit otroligt mycket mer produktiva och effektiva i våra arbeten. Det som vi gör på två timmar idag motsvarar en hel arbetsdag på 70-talet.
Christin Mellner gör en jämförelse med 1900-talets arbetsmodell, med löpande bandet, där varje station hade sin uppgift och det var tydligt när arbetsuppgiften var slutförd. Idag finns det däremot få yttre mått för när vi är färdiga, vilket skapar en otydlighet.
I många arbeten idag är ansvaret att bestämma över den egna arbetstiden och även arbetsåtagandet delegerat till den enskilde individen, vilket kan leda till ett slags gränslöshet.
– De gränslösa jobben ökar. Där finns mycket av Sveriges konkurrenskraft. Där finns också en del av ökningen av den stressrelaterade ohälsan. Tidigare har muskuloskeletala, fysiska besvär stått för merparten av sjukfrånvaron, idag är det i hög grad den stressrelaterade, psykiska ohälsan som ökar, säger Christin Mellner.
Christin Mellner använder begreppet gränsteori, det vill säga hur vi som individer förhåller oss till gränserna i arbetslivet. Hon skiljer mellan separerare och integrerare.
Separerare vill arbeta i tydligt avgränsade sjok och hålla fritiden åtskild från arbetslivet. Dessa personer har ofta skilda mobiler och mejlkonton och bevakar gränserna mellan arbete och fritid. Integrerare har däremot inget emot att vara tillgängliga i arbetsrelaterade frågor även när de är lediga.
– Gränskontroll, det vill säga i vilken grad man upplever att man själv kan styra över gränserna, är avgörande för om de positiva eller negativa delarna i det nya arbetslivet ska slå över. När man har hög gränskontroll, och kan påverka mycket av sin arbetssituation själv, leder detta till minskad stress och ökad trivsel, säger Christin Mellner.
Christin Mellner har i sin egen forskning studerat människor med gränslösa arbeten, där det finns stora krav på tillgänglighet. En klar majoritet (80 procent) i studien vill separera arbetsliv och privatliv, men lyckas inte alltid med detta i praktiken. Trots det tycker tre fjärdedelar att de har fungerande gränskontroll.
– Livsbalans är samma sak som fungerande gränshantering. Vi ser i forskningen att det är viktigt för livsbalansen med tydliga mål och inflytande över viktiga beslut som rör det egna arbetet.
Hon menar att det absolut viktigaste för att få livsbalans på individnivå är en stark självmedkänsla. Det innebär att behandla sig själv på samma sätt som man skulle behandla någon man älskar.
– Hjärnan gör inte skillnad på om kritiken kommer utifrån eller från en själv. Att inte duga eller bli kritiserad är ett otroligt starkt stresspåslag även om det kommer från den egna inre kritikern, säger hon.
Christin Mellner pratar om switching–off, förmågan att kunna släppa jobbet.
– Om vi klarar det presterar vi bättre när vi jobbar, återhämtar oss mer och hanterar arbetstoppar bättre. Vi sover bättre och får bättre hälsa, säger hon.
Hon menar att det som medarbetare är viktigt att ha en tydlig uppdragsdialog med sin chef om vad som faktiskt ingår i arbetsuppgifterna. Kanske ägnar man sig åt uppgifter som någon annan snarare skulle göra, eller som är ganska onödiga.
En ökande mejlkorg, ett helt fyllt mötesschema och den ständigt lockande telefonen är alla faktorer som sätter press på vårt mentala välbefinnande i det moderna och digitala arb...
ArbetsmiljöUnder hösten pågår flera kampanjer på europeisk och nationell nivå, som handlar om att skapa friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv. På Partsrådets hemsida har vi sa...
ArbetsmiljöHjärnvila, motion och minst 7 timmars sömn. Det är några goda vanor som du bör odla för ett mentalt hållbart arbetsliv. - Det handlar om att skapa förutsättningar för att hjärna...
Arbetsmiljö
