Tidigare området Innovation och utveckling

Design thinking som metod för att skapa samhällsnyttiga innovationer

måndag 29 januari 2018

Metoden Design Thinking bygger på att våga vara kreativ, utgå ifrån empati och förståelse för användaren samt att arbeta tvärdisciplinärt och gemensamt. På ett seminarium arrangerat av Partsrådet berättade Ivar Björkman, verksamhetsansvarig på Openlab, hur man kan arbeta med metoden för att utveckla samhällsnyttiga innovationer.

Openlab bildades för fyra år sedan, som ett nytt sätt att samverka mellan akademi och offentlig sektor. Här arbetar forskare med att ta fram samhällsinnovationer som ökar livskvaliteten för människor i stockholmsregionen. Satsningen är ett samverkansprojekt mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Karolinska institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms läns landsting och Stockholms stad.

– Stockholmsregionen växer och det är ett hårt tryck på verksamheten. Vi tittar på hur man kan arbeta på ett smartare sätt för att öka kvaliteten för invånarna. Det kan även lyftas till nationell nivå, berättade Ivar Björkman på ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Innovation och utveckling stod bakom.

Openlab har identifierat fyra utmaningsområden: hållbar stadsutveckling, framtidens hälso- och sjukvård, en åldrande befolkning och en bra skola för alla. Exempel på utmaningar handlar till exempel om en bättre sammanhållen vårdkedja för äldre, hur man kan koppla ihop arbetstagare och arbetsgivare i utsatta områden och hur man tar vara på medborgarnas idéer i stadsutvecklingen.

Design Thinking 

Openlab utgår från metoden Design Thinking, som utvecklades på Stanford för 15 år sedan. I metoden följer man en process och utgår från att man har en problemställning eller utmaning.  Ivar Björkman betonade att syftet med metoden är att förhålla sig till brukaren/användaren, och de behov som hon/han har.

–Först sätter man sig in i användarens situation. Man går in i en empatifas, sa han.

Nästa steg i metoden handlar om att definiera problemet, utifrån observationerna i empatifasen. Sedan har man ”brainstorming” och tar fram ett flertal idéer för möjliga lösningar på problemet. De avslutande stegen i processen går ut på att ta fram prototyper, som kan vara väldigt enkla, och att testa ett urval av idéerna i verkligheten. Man går fram och tillbaka i processen och upprepar de olika stegen så många gånger som behövs.

– Det är en metod som fungerar bra i grupper där olika discipliner samverkar. I metoden använder man sig av olika verktyg för till exempel idégenerering. Det finns en verktygslåda med övningar att göra, sa Ivar Björkman.

Viktigt våga misslyckas

Han menade att metoden fungerar utmärkt på ett flertal innovationer; processinnovationer, produkt- eller serviceinnovationer, styrningsinnovationer och konceptuella innovationer.

– Styrningsinnovationer berör statliga myndigheter mycket. Om man som offentlig myndighet får i uppdrag att arbeta med innovationer behöver man kanske se över styrnings- och policydokument, sa Ivar Björkman.

Han menade att det är viktigt att sätta saker i ett större sammanhang när man arbetar med innovationer i offentlig sektor. De som tar fram innovationerna har dock inte alltid det perspektivet.

Foto: Stefan Nilsson.

Openlab har hjälpt flera statliga myndigheter med sitt innovationsarbete. Som exempel har Naturvårdsverket fått hjälp med så kallad nudging mot miljövänlig konsumtion. Nudging innebär att man knuffar eller hjälpsamt leder vägen i en viss riktning. Openlab har även hjälpt UD med sin innovationsstrategi för hur man kan presentera Sverige utomlands.

– Man måste våga misslyckas när man arbetar med innovationer. Det är en utmaning att få staten att skapa förutsättningar för det, till exempel hur man ska kunna arbeta med innovationer i testmiljöer, sa Ivar Björkman.

Föreläsningen ingick i en inspirationsdag som anordnades av Partsrådets arbetsområde Innovation och utveckling.

Relaterat innehåll