Arbetsmiljö

Arbetsförmedlingen synliggör problemen med påverkansförsök

Foto: Shutterstock.

tisdag 25 september 2018

Arbetsförmedlingen hör till de myndigheter som utsätts mest för påverkansförsök – men färre än hälften av dem som utsätts rapporterar händelsen. Det har fått myndigheten att ta tag i frågorna och synliggöra problemet. Håkan Persson och Örjan Bengtsson på Arbetsförmedlingen berättar hur det har gått till.

Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som ingår i en omfattande undersökning om otillåten påverkan på myndighetspersoner, som genomförts av Brottsförebyggande rådet (Brå). I enkäten som ligger till grund för studien svarade närmare 7.500 personer från Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 57 procent.

– Arbetsförmedlingen är lite speciell i de här sammanhangen. Vi har inget back-office. Det är handläggarna som fattar beslut vid sittande bord, vilket gör att medarbetarna är särskilt utsatta, säger Håkan Persson.

Brås studie visar att det är relativt få som rapporterar de incidenter som inträffar på Arbetsförmedlingen, vilket Håkan Persson ser som ett problem. Av de drygt 2 800 tjänstemän på myndigheten som uppgett att de är utsatta för trakasserier i sitt arbete, var det inte ens hälften som rapporterade händelsen.

– Det skapar en osynlighet i organisationen som vi såg att vi måste göra någonting åt. Vi förstod att vi måste öka förtroendet hos medarbetarna genom att ta tag i frågorna, säger Håkan Persson.

Person med mikrofonheadset.

Diskutera begreppen

Håkan Persson menar att det är viktigt att diskutera olika begrepp kring otillåten påverkan på myndigheten.

– Vi måste prata samma språk med medarbetarna. Vi måste också avgränsa oss från incidenter som inte syftar till att påverka medarbetarna. Var syftet att påverka mitt beslut? Om svaret på frågan är nej, är det inte otillåten påverkan, även om händelsen kan ha varit jobbig.

Arbetsförmedlingen har arbetat med webbutbildningar och dialogträffar för att öka kunskapen hos medarbetarna om påverkansförsök. Informationsinsatserna har syftat till att ta fram fakta, diskutera begrepp och förmedla de känslor man kan känna när man blir utsatt för påverkansförsök. Allt kopplas till den egna verksamheten – det ska kännas att det är realistiskt och något som kan hända på det egna kontoret.

Statstjänstemannarollen

Örjan Bengtsson på Arbetsförmedlingen betonar vikten av att de anställda känner trygghet i sitt tjänsteutövande.

– Vi behöver skapa trygghet i det uppdrag vi har. Det är viktigt att man inte känner någon osäkerhet utan kan förklara vilket uppdrag man har. Det är helt avgörande att man är tydlig med regelverket, säger han.

Det är en kombination av uppdrag, regelverk och bemötande som skapar trygghet. Medarbetarna ska i sitt bemötande med de arbetssökande ha en balans mellan hjärna och hjärta – något som är särskilt viktigt när det handlar om att förmedla ett negativt besked.

Person iförd glasögon, grå kostym och blårandig skjorta.

– Det handlar om att jobba proaktivt, och se till att vår personal har rätt kompetens. Ledarskapet är också en oerhört central del när det gäller att få medarbetarna att känna trygghet, säger Örjan Bengtsson.

Arbetsförmedlingen har under de senaste fyra åren genomfört en omfattande förnyelseresa. Det handlar bland annat om att gå från en mer hierarkisk organisation till att de enskilda medarbetarna får allt större mandat och får ta ett allt större ansvar genom ett självledarskap.

Myndigheten har inrättat så kallade växthuskontor, som har fått extra stöd för att titta på olika utvecklingsområden, som i ett senare skede ska kunna genomföras på samtliga kontor.

Kompetenslyft

Under 2016 drog Arbetsförmedlingen igång ett kompetenslyft samt planeringen för ett mer omfattande introduktionsprogram. Alla anställda har omfattats av kompetensutvecklingssatsningen. Alla kan hamna i en situation som blir pressande, och genom att öka kunskaper och kompetenser så är man bättre rustad att hanterad dessa situationer.

Örjan Bengtsson berättar att Arbetsförmedlingen nu i ett nästa steg anpassar utbildningen efter andra format än det traditionella klassrumslärandet. Av särskilt stor vikt är att ha ett arbetsnära lärande, så att utbildningen anpassas efter det vardagliga arbetet på myndigheten. 

Att diskutera på arbetsplatsen

Relaterat innehåll