Ekonomisk nytta av insatser

2019-04-12 Under ett seminarium för partsföreträdare presenterade Malin Lohela Karlsson en modell för analys och beräkning av den ekonomiska nyttan av förebyggande insatser mot ohälsa och dålig arbetsmiljö.

(För textning, klicka i CC)

Enligt en brittisk studie från 2009 finns det tre huvudsakliga drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa på arbetsplatser; lagkrav, ekonomiska incitament samt moral och etik.
–För mig och mina forskningskollegor blev det intressant att fundera på om det såg likadant ut på svenska arbetsplatser, berättade Malin Lohela Karlsson på ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv stod bakom.

Hon är medicine doktor, knuten till Uppsala universitet, men hänvisade på seminariet till forskning som hon tidigare bedrivit vid Karolinska institutet, KI.

Ekonomiska vinster

Under Partsrådets seminarium fokuserade Malin Lohela Karlsson på den ekonomiska nyttan av att arbeta förebyggande med arbetsmiljöinsatser. Hon pratade om tre olika slags ekonomiska incitament:

  • Kopplingen mellan arbetsmiljö eller hälsa, och produktivitet.
  • Vad ett specifikt arbetsmiljöproblem kostar om det inte åtgärdas.
  • Om vi gör något åt problemet, vad kommer det att kosta och vilka effekter får det?

Malin Lohela Karlsson menade att det rent ekonomiskt finns mycket att vinna på att ha en god arbetsmiljö. De långsiktiga effekterna är bland annat bättre prestationer, en ökad kvalitet, minskad personalomsättning, lägre sjukfrånvaro och att arbetsplatsen anses vara mer attraktiv. Detta innebär att man inte behöver lägga ner lika mycket tid på rekrytering, introduktion av nya medarbetare och att lösa bemanning. Personalkostnader och sjukfrånvarokostnader minskar och det blir lättare att attrahera och rekrytera ny personal.

–En utmaning är att få arbetsmiljö och hälsofrågor att bli en naturlig del i arbetet som vi bedriver. Vi behöver tydligt göra kopplingar mellan arbetsmiljösatsningar och hur vi uppfyller verksamhetsmålen, sa hon.

Malin Lohela Karlsson betonade att det är viktigt att vi blir bättre på att utvärdera effekten av de insatser som vi gör. Insatser som inte fungerar eller har effekt är inte kostnadseffektiva. Matchar insatserna inte organisationens verkliga behov är de med största sannolikhet inte heller lönsamma.

–Vi måste vara säkra på att det vi gör hänger ihop med de problem vi har och behöver åtgärda. Sedan handlar det inte alltid om saker man kan sätta pengar på utan det kan finnas andra, positiva mervärden som man behöver få med sig, menade Malin Lohela Karlsson.

Malin Lohela Karlsson.
Foto: Catharina Biesèrt.

Arbetshälsoekonomiskt verktyg

Malin Lohela Karlsson och hennes forskarkollegor har tagit fram ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg som ska hjälpa till att ge de argument som behövs för att tala om arbetsmiljö i mer ekonomiska termer. Genom verktyget kan arbetsplatsen identifiera behov och prioriteringar och utifrån detta ta fram en välfungerande arbetsmiljöstrategi.

Verktyget syftar till att skapa ett bättre beslutsunderlag inför en insats men det kan också användas för uppföljning. Det består av två delar; verksamhetsanalys och den ekonomiska beräkningen. Här kan man räkna på kostnaderna för problemet men också på vad insatserna kostar.

Verksamhetsanalysen följer det tre första stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet, med undersökning, riskbedömning och åtgärder. Först behöver man göra en definition av verksamheten och fastställa vilken del av organisationen analysen gäller. Sedan gör man en nulägesbeskrivning. Hur ser det ut på vår arbetsplats? Det tredje steget är orsaksanalys och riskbedömning.

Efter orsaksanalysen görs en målformulering och behovsanalys. Därefter fastställs vilka insatser som lämpar sig och säkerställs att insatserna fortfarande matchar behoven. Nästa steg är formandet av det ekonomiska underlaget och verksamhetsanalysens avslutande steg är beslut och genomförande.

–Om man jobbar förebyggande med arbetsmiljöinsatser skapar man förutsättningar för bättre frisknärvaro, vilket leder till bättre prestationer och ökad kvalitet, menade Malin Lohela Karlsson.