Susanne Nilsson forskar om innovation och har även över 15 års erfarenhet i ledande befattningar inom medicinteknisk industri. Hon konstaterade att forskare har ett 20-tal olika definitioner av begreppet innovation.

– Det enda vi kan enas om är att det handlar om något som är nytt, som har blivit implementerat och som har skapat värde. Det handlar alltså inte bara om idéer utan att de ska realiseras, sa hon.

Innovationsledning har varit ett etablerat forskningsområde sedan 1950-talet, då fokus i mångt och mycket låg på forskning och utveckling i stora amerikanska företag.

I praktiken genomgår dock innovationsledning först nu en professionalisering. Susanne Nilsson gjorde jämförelser med projektledning och kvalitetsledning – och menade att innovationsledning är inne i en tidig fas men kommer att utvecklas på samma sätt, med specialistkunskap, särskilda roller och befattningar.

– Det finns behov av att sprida kunskapen om innovationsledning, speciellt när det gäller myndigheter och övrig offentlig verksamhet. Det krävs ansvarsfulla innovationer för att möta morgondagens behov och utmaningar. Det kräver också nya innovativa sätt att leda och organisera, sa hon.

Främjande faktorer

Susanne Nilsson lyfte fram sex faktorer som främjar innovation:

1. Att förstå användarens eller kundens behov – såväl idag som i framtiden.
2. Att det finns stöd för kunskapsdelning, såväl inom som utanför den egna organisationen.
3. Att skapa förutsättningar för kreativitet. Då krävs expertis, motivation och förmåga att tänka kreativt.
4. En dynamisk hantering av resurser. Att kunna allokera om resurser för att kunna satsa på de innovativa möjligheter som uppstår. Det handlar också om en förmåga att förstå innebörden av alternativa kostnader.

– Man talar ofta om vad en investering kostar, men sällan vad det kostar att inte göra investeringen. Det är en risk i sig, så det är viktigt att ha ett resonemang om vad det innebär att inte investera, sa Susanne Nilsson.

1. Att styra lagom mycket. Att skapa förutsättningar genom att införa en stödstruktur som pekar ut riktningen och följer upp. Här menade Susanne Nilsson att det behövs en kombination av styrning och frihet.

– Man tror ibland att innovation gynnas av total frihet, men kreativitet stimuleras av vissa begränsningar. Man behöver ett visst tryck. Här är också ledningens roll viktig, sa hon.

1. Ha mod, uthållighet och att kontinuerligt lära. Susanne Nilsson menade att man behöver träna på att hantera överraskningar och misslyckanden på vägen – och att lära av sådant som sällan sker. Forskning visar att det snarare är bättre att dokumentera det man gör sällan än sina rutiner.

Idag finns företag som har gått så långt att de firar misslyckanden, som ett sätt att främja innovation. Den världsomspännande företagskedjan Tata ordnar årligen en ”Best failed ideas”-tävling. Det multinationella företaget Procter & Gamble lyfter fram och diskuterar såväl misslyckanden som framgångar under årliga prestationssamtal. Medan läkemedelsföretaget Lilly ordnar särskilda Failure Parties, där anställda träffas och delar med sig av sina misslyckade studier och vad de har lärt sig av dessa. Misslyckanden är en naturlig del i utvecklingen av läkemedel. 90 procent av nya läkemedel fallerar under de första försöken.

– Framgångsrika organisationer har hittat sina egna sätt att leda och organisera innovationsarbete där dessa sex faktorer tas om hand, sa Susanne Nilsson.

Drivkrafter och hinder

Susanne Nilsson har varit med och genomfört en studie om innovation i svenska myndigheter, på uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova.

Totalt deltog 112 myndigheter i undersökningen. Studien visar att den främsta drivkraften för myndigheternas innovationsarbete är att tillgodose behov hos användare och medborgare. Andra drivkrafter handlar om att effektivisera processer, att fånga upp idéer för förbättringar och att öka användningen av ny teknik.

De hinder för innovationsförmåga som myndigheterna ser handlar framför allt om brist på tid, brist på finansiella resurser samt brist på användning av systematiska arbetssätt.

– De myndigheter som har lyckats med sitt innovationsarbete har ett tydligt uppdrag kring innovation. Cheferna har ofta ansvaret för innovation och ser vikten av att utbilda anställda och få fler att ta uppdrag, sa Susanne Nilsson.

Hon betonade att det är viktigt att inte se innovation som något vid sidan av den övriga verksamheten.

– Innovation är inte ett eget väsen. Det är till för att hjälpa verksamheten att utvecklas och nå sina mål.

Läs undersökningen.