Nätmobbning i arbetslivet

2019-11-06 Forskaren Rebecka Cowen Forssell berättade om sin forskning kring nätmobbning och digitala trakasserier i arbetslivet, på ett seminarium som Partsrådet anordnade för partsföreträdare.


(För textning, klicka i CC)

Rebecka Cowen Forssell är knuten till Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö universitet. På seminariet som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv stod bakom berättade hon om sin nyligen framlagda avhandling om nätmobbning. Forskningsprojektet har fått stöd från forskningsrådet Forte.

På seminariet medverkade även Ulrika Sundling, informationssäkerhetssamordnare vid Uppsala universitet, som gav praktiska tips vid näthat. Läs artikeln och se filmen här.

Rebecka Cowen Forssell konstaterade att nätmobbning i arbetslivet är ett relativt nytt forskningsområde, till skillnad från till exempel näthat mot unga, som setts som ett problem betydligt längre.

Hon gav exempel på vad som utmärker nätmobbning och skiljer det från mer traditionell mobbning:

  • Anonymiteten (faktisk eller upplevd)
  • Den ansiktslösa kommunikationen
  • Spridningen
  • Att den utmanar gränser på olika sätt.

– Även om man kan dölja sin identitet på nätet handlar det mer om en upplevd anonymitet snarare än en faktisk, menade hon.


Rebecka Cowen Forsell. Foto: Catharina Biesèrt

Rebecka Cowen Forssell förklarade att det faktum att kommunikationen är ansiktslös – sker via skärmar istället för ansikte mot ansikte – leder till minskad empati. Det gäller inte bara de som mobbar utan även personer som bevittnar mobbningen, vars vilja att ingripa minskar.

Spridningen som kan ske genom sociala medier gör också att mobbningen riskerar att aldrig ta slut, och att såväl gränserna mellan arbetsliv och privatliv som geografiska gränser luckras upp.

Brist på dialog

Rebecka Cowen Forssells forskning bygger på en enkätstudie med närmare 3 400 personer i arbetsför ålder (25–65 år) samt djupintervjuer med fyra utsatta män och fyra utsatta kvinnor i åldern 40–65 år inom olika (bland annat statliga) verksamheter.

– De personer som jag har intervjuat upplever att försöken till dialog på Facebook är meningslösa. Där råder brist på dialog, publiken spelar en för stor roll, sa hon.

En annan aspekt av nätmobbningen är att de digitala fotspåren kan förfölja en person, även efter att hon eller han har bytt jobb eller till och med flyttat till en annan del av landet. Det är svårt eller rent ut sagt omöjligt att få bort kommentarer från nätet.

E-post är den främsta plattformen för nätmobbning i arbetslivet och den tar sig ofta passiva och exkluderande former. Det kan till exempel handla om att inte få svar på e-postmeddelanden och att bli undanhållen information, men även om att få ta emot aggressiva och hotfulla meddelanden.

Skamkänslor och oro

Att utsättas för nätmobbning kan leda till ökad stress, minskad arbetstillfredsställelse, självanklagelser och sömnproblem.

– Man får sin sociala och sin privata identitet ifrågasatt av kolleger och vänner. Det leder till skamkänslor och oro för vad som finns tillgängligt att googla fram om ens person, sa Rebecka Cowen Forssell.

Hennes forskning visar att nätmobbningen kan skapa nya maktstrukturer. Medan makt i fysiska rum handlar mycket om kroppsspråk och ansiktsuttryck ger den digitala kommunikationen andra sätt att förmedla makt. Digitalt ges möjlighet att kommunicera utan att bli avbruten, vilket underlättar för personer i underordnad ställning att rikta kritik mot och påverka organisationer.

Hennes studie visar också att det är fler chefer än icke-chefer som blir utsatta för nätmobbning i arbetslivet och fler män än kvinnor, vilket inte är fallet med traditionell arbetsplatsmobbning.

Deltagare. Foto: Catharina Biesèrt

Viktigt arbeta förebyggande

Vad kan man då göra åt problemet? Det är något som Rebecka Cowen Forssell har börjat titta på i ett nytt forskningsprojekt, som går ut på att ta fram metoder för att hantera nätmobbningen i arbetslivet.

Redan nu hade hon dock en del råd att ge för hur man kan komma till rätta med problemet.

I mångt och mycket, menade hon, handlar det om att arbeta förebyggande, bland annat genom att inhämta kunskap och sprida den i verksamheten.

– Det är viktigt att det finns fungerande policyer på arbetsplatsen, till exempel kring digital kommunikation och sociala medier. Det är viktigt att man har en diskussion om det på arbetsplatsen. På många arbetsplatser finns en förväntan om att medarbetare och chefer ska synas på sociala medier. Det kan också finnas anledning att diskutera Facebooks roll. När är det arbetsgivarens ansvar att ingripa när medarbetare blir utsatta på Facebook?

Rebecka Cowen Forssell konstaterar att vi genom sociala medier har blivit mer tillgängliga och mer sårbara för mobbning.

– Det är viktigt att erkänna problemet med nätmobbning och att inte normalisera det. Det finns en tendens att mena att mobbning som enbart sker på nätet ”inte är på riktigt”, men det kan skapa stora trauman, menade hon.