Påverkansförsök – handbok från Brå

2018-09-25 Brottsförebyggande rådet, Brå, har tagit fram en handbok om hur myndigheter kan förebygga och hantera påverkansförsök. Handboken bygger på en studie baserad på 45 000 enkätsvar från statliga tjänstemän och 140 intervjuer med statstjänstemän som själva blivit utsatta för påverkansförsök.

Johanna Skinnari på Brå har varit projektledare för arbetet med att ta fram handboken. Hon definierar otillåten påverkan som något som handlar om att påverka tjänsteutövningen på ett oacceptabelt sätt för att få sin vilja igenom.

Den vanligaste påverkansformen är trakasserier, men det kan även handla om hot, våld, skadegörelse och korruption.

Brås studie visar att påverkansförsök mot statliga tjänstemän är vanligt. En betydande andel av dem som ingick i studien hade utsatts för otillåten påverkan någon gång under de senaste 18 månaderna.

–Tjänstemännen utsätts framför allt i tjänsten. Det inträffar ofta vid negativa beslut som påverkar den enskildes livssituation, till exempel ekonomi eller frihet, säger Johanna Skinnari.

Johanna Skinnari, Brå Foto: Catharina Biesèrt

Johanna Skinnari, Brå
Foto: Catharina Biesèrt

Förebygga påverkansförsök

Johanna Skinnari menar att många tjänstemän är skickliga på att förebygga påverkansförsök, genom att på ett förtroendeingivande och professionellt sätt visa förståelse för den drabbades situation.

Andra sätt att förebygga påverkansförsök är att:

  • ha blandade arbetsgrupper, bland annat avseende kön och anställningstid, som kan se på situationen med olika ögon
  • formulera rutiner och riktlinjer som är enkla att följa – och att följa upp rutiner och riktlinjer och diskutera svåra situationer i yrket
  • rotera ärenden och låta flera personer arbeta med samma ärende
  • träna på stresshantering och diskutera svåra situationer som man ställs inför i yrket med kolleger.

Avväpnande språk

När man väl utsätts för hot och trakasserier menar Johanna Skinnari att ett avväpnande språk kan bidra till att avvärja påverkansförsöket.

–Det är bra att fråga vad personen menar. Man kan fråga om han eller hon menar det som ett hot, eller om det snarare är ett uttryck för frustration över den egna situationen. Man kan också låta en kollega ta över, säger hon.

Johanna Skinnari ger även rådet att anteckna var påverkansförsöket inträffade och hur det gick till, samt att se till att rapportera händelsen. Det är särskilt viktigt att dokumentera om man blev rädd och beskriva vad som gjorde händelsen obehaglig, det kan vara viktigt som stödbevisning om ärendet tas vidare och till exempel blir en polisanmälan.

–Som chef kan man öka rapporteringsfrekvensen genom att återkoppla och visa att man tar det på allvar. Det absolut viktigaste är att chefen bidrar med medmänskligt stöd, säger hon.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • I vilken utsträckning förekommer påverkansförsök på er myndighet?
  • Vilken påverkansform (trakasserier, våld, korruption, skadegörelse etc) är vanligast förekommande?
  • Hur arbetar ni med att förebygga påverkansförsök på myndigheten? Se punkterna i artikeln ovan.

Material