Psykisk hälsa som uppdrag

2020-01-30 Väl fungerande rehabilitering ger vinster åt samhället. Det konstaterade Rickard Bracken på ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv stod bakom.


(För textning, klicka i CC)

Rickard Bracken är projektledare för Uppdrag Psykisk Hälsa som är resultatet av en överenskommelse mellan SKL och socialdepartementet. Där arbetar han med flera olika projekt som handlar om att förebygga sjukfrånvaron i kommuner och regioner.

Han menade att mycket av det som gjorts inom ramen för satsningen på att förebygga sjukfrånvaro även går att omsätta till statliga arbetsplatser.

–Det är lägre sjuktal i staten, men i övrigt är det mycket som är likt, konstaterade han på Partsrådets seminarium.

Rickard Bracken berättade att sjukfrånvaron i ett historiskt perspektiv har ökat och minskat i cykler. Idag ligger sjuktalen på ungefär samma nivåer som på 50-talet.

–När sjuktalen stiger sätter vi in insatser, men när de sedan sjunker igen andas vi ut. Det är en utmaning att klara av att göra rätt saker, som också håller över tid, menade han.

Friskfaktorer för arbetsplatser

Rickard Bracken pratade om åtta friskfaktorer för hälsofrämjande arbetsplatser. Det handlar om en rättvis organisation, möjligheter till kompetensutveckling och till prioritering vid belastning, ett gott ledarskap, delaktighet och påverkan, kommunikation och feedback, ett systematiskt arbetsmiljöarbete och – inte minst – ett väl fungerande rehabiliteringsarbete.

Det är det sistnämnda som är utgångspunkten för det utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för Uppdrag Psykisk Hälsa. Fokus ligger på sjukfrånvaron. Analyser som genomförts inom projektet i fem regioner och åtta kommuner visar att 20 procent av de anställda står för 75 procent av den korta sjukfrånvaron. Två tredjedelar av alla sjukskrivningar föregås av upprepad korttidsfrånvaro.

–Samtidigt som förutsättningar för en verksamhet som till exempel förskola är ganska lik är det stora skillnader mellan olika förskolor. Här har andra faktorer som ledarskap, kommunikation och konflikter på arbetsplatsen betydelse. Det är svårt att hitta en gemensam förklaring, sa Rickard Bracken och konstaterade att storleken på arbetsplatsen däremot inte verkar ha någon betydelse.

Han betonade att det är viktigt att ha bra statistik så att man kan följa utvecklingen och sätta in insatser där det behövs.

Rickard Bracken. Foto: Catharina Biesèrt.

Pilotprojekt över landet

Målgrupperna för arbetet inom Uppdrag Psykisk Hälsa är anställda med upprepad korttidsfrånvaro, vid tre eller fler tillfällen under ett år, och personer som har kommit tillbaka efter sjukskrivningar. Olika insatser testas nu i pilotprojekt i kommuner och regioner runt om i landet. I Region Skåne satsar man på särskilda projektteam ute på arbetsplatserna för att stödja chefernas rehabiliteringsansvar. I Region Norrbotten arbetar man med riktat arbetsplatsstöd och erbjuder chefer stöd och fördjupad förståelse. Även Kollegiala samtalsgrupper, som beskrivs närmare i artikeln här, är en del av insatserna.

I flera kommuner satsar man stora resurser på att upphandla hälsosupport.

En modell som har använts är också tidiga samtal mellan chef och medarbetare efter fjärde sjukomgången under ett och samma år.

Insikter och resultat

Några viktiga insikter som dragits i arbetet med pilotprojekten är att:

  • En kombination av fysiska, psykiska och medicinska åtgärder som även omfattar insatser på arbetsplatsen är effektiva för återgång till arbete.
  • En koordinering av insatser och sammanhållen information stödjer återgång till arbete.
  • Insatser bör sättas in tidigt – det är svårare att komma tillbaka efter en långtidssjukskrivning.
  • Insatser bör ske på både individ- och organisationsnivå.

– Tidiga resultat som vi redan nu kan se är att sjukskrivningarna har minskat. I Botkyrka minskade till exempel den korta sjukfrånvaron med 15 procent. De har sparat in 4 535 arbetsdagar och redan kunnat hämta hem investeringen på förebyggande arbete under det första året, berättade Rickard Bracken.