Säkerhetskultur i organisationen

2017-11-09 Lena Kecklund, fil. dr. i psykologi, pratar om hur man utvecklar en organisationssäkerhetskultur.

Lena Kecklund är beteendevetare och vd för företaget MTO Säkerhet. Hon har i sin roll som konsult hjälpt ett flertal myndigheter med säkerhetsfrågor.

– Det är ofta brister i samspelet mellan människa, teknik och organisation som är orsaken till att olyckor uppstår. Det kan handla om att tekniken inte är utformad så att användarna förstår den, att man inte har tillräckligt med bemanning eller att arbetstiderna är för långa, säger hon.

Hon använder den så kallade Ostskivemodellen som en förklaring till att olyckor uppstår (Swiss Cheese model, James Reason, 1990). I modellen får den första ostskivan symbolisera organisationen, där brister kring bland annat ledning och styrning, planering, utbildning, ordning och reda, kommunikation och underhåll, kan vara den grundläggande orsaken till att en olycka uppstår.

Den andra ostskivan symboliserar teknologin, där brister kring design, utrustning, verktyg och fysisk arbetsmiljö kan bidra till en olycka. Den tredje och sista ostbiten symboliserar människan, där brister kring kompetens, lokalkännedom, motivation, arbetstrivsel och psykosocial arbetsmiljö, kan vara den utlösande faktorn som får en olycka att inträffa.

Viktigt med ledning och styrning

Lena Kecklund betonar vikten av ledning och styrning när det gäller att förebygga och förhindra olyckor.

– Ofta handlar det om ett upplevt bristande engagemang och prioritering av säkerhetsfrågor. Det måste synas att chefer arbetar med säkerhetsfrågor, det måste visas i handling, säger hon.

Hon berättar att det finns forskning som visar att medarbetare generellt skattar säkerheten lägre än ledningen.

Lena Kecklund betonar att säkerhetskulturen är en del av verksamheten, dess kultur och värderingar. Säkerhetskultur är helt enkelt de attityder, normer och värderingar som har bäring på säkerheten.

– Gruppnormer är mycket starkare än lagar och regler. Vi vill vara hyfsat populära på arbetsplatsen, vi vill inte vara avvikande. Att bryta mot gruppnormen kostar mer än att bryta mot formella regler.

 Isbergsmetaforen

Lena Kecklund pratar om den så kallade isbergsmetaforen och dess bäring på en organisations säkerhetskultur. Det som är synligt, ovanför vattenytan, är beteenden, traditioner och vanor som är explicit inlärt, medvetet och lätt att förändra. Det handlar bland annat om teknik, organisationsstruktur, policys och procedurer och mål.

Under vattenytan döljer sig dock större delen av isberget. Övertygelser, uppfattningar, attityder, känslor, värderingar och normer som inte är synliga. Det är implicit inlärt, omedvetet och svårt att förändra.
Lena Kecklund menar att det krävs tre komponenter för att kunna bygga en organisations säkerhetskultur. Först behöver man bestämma hur saker ska göras. Sedan måste man få medarbetarna att förstå varför man ska göra på det sättet. Den tredje komponenten handlar om att de facto få medarbetarna att bete sig på det önskade sättet.

– Viktiga förutsättningar för en fungerande säkerhetskultur är ledningens engagemang och att säkerheten prioriteras högt av både chefer och anställda. Man måste också våga lära av misstag för att kunna utveckla verksamheten. Dessutom krävs att man har adekvat säkerhetsstyrning, skyddsutrustning som passar till exempel.

Ständig utvärdering

Lena Kecklund betonar vikten av att ständigt utvärdera säkerhetskulturen. Det kan då handla om oberoende utvärderingar eller självutvärdering. Enkäter, intervjuer, observationer och besök i verksamheten, att man följer olika ”fall” i organisationen och tittar på riskanalyser och rapporterade avvikelser är några olika metoder.

Lena Kecklund nämner även triangulering – att använda information från flera källor och jämföra resultaten.

– När man utvärderar säkerhetskultur måste man titta på riskstyrning, förståelse och beteende samtidigt. Förutsättningar måste exempelvis ges för att kunna förstå och följa de säkerhetsregler som finns på en arbetsplats. Samtidigt påverkar omvärlden verksamhet och medarbetare. Externa krav och konkurrens, påverkar ledningens engagemang och prioritering av säkerhetskultur och de gruppnormer som uppstår i verksamheten, säger hon.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • Vad behöver utvecklas när det gäller säkerhetskulturen på arbetsplatsen?
  • Hur arbetar man med de tre komponenterna för en god säkerhetskultur: Vad som ska göras? Varför det ska göras? Hur man får ett önskat beteende?

Material

Säkerhetskultur – kort introduktion, teori, metoder och verktyg, Arbetsmiljöverket 

Att förebygga och hantera påverkansförsök: en handbok, Brottsförebyggande rådet