Samarbete ger säkerhet

Under ett seminarium som Partsrådet anordnade för partsföreträdare talade Marianne Törner om säkerhet på arbetsplatsen och hur kollektiva normer hjälper oss att hantera oförutsägbarhet.

För textning, klicka i CC

Marianne Törner leder forskargruppen Säkerhet, organisation och ledarskapvid Göteborgs universitet. På ett seminarium som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv stod bakom beskrev hon säkerhet som en sfär vilken hålls robust och stabil av goda rutiner och regler.

Samtidigt betonade hon att säkerhet inte är ett tillstånd utan en dynamisk företeelse. Det kommer alltid att hända sådant vi inte kunnat förutspå.

–Vi måste släppa in osäkerhet för att få större säkerhet. Det handlar om att vara resilient, alltså ha förmågan att hantera oväntade situationer utan att systemet fallerar, sa hon.

Det som skapar resiliensen är inte teknik utan människor. Människor har en unik förmåga att bedöma situationer och fatta vettiga beslut utifrån vad som krävs. Mycket handlar om att konstruera gemensamma, kollektiva normer om hur man ska tänka, känna och agera i olika situationer, menade Marianne Törner.

”Må du leva i intressanta tider”
Filmaren och författaren Lasse Berg fick vid ett möte med en uigurisk nomad höra att den värsta förbannelsen som kan kastas över en annan människa är ”Må du leva i intressanta tider”. Med detta menas oförutsägbara tider. Marianne Törner använde exemplet för att visa på att oförutsägbarhet är oerhört hotfullt för människan.

–När man skapar gemensamma sätt att se på världen så ger det en förutsägbarhet, man vet hur den andre personen eller gruppen kommer att reagera. Det skapar trygghet, sa Marianne Törner.

Kultur uppstår när människorna i en grupp vill identifiera sig med och känna tillhörighet till varandra. Om man ser till arbetslivet kan detta vara bundet till organisationen men även till professionen.

–Insocialiseringen på arbetsplatsen börjar dag ett. Och det handlar inte om att någon säger uttalat vad som gäller utan istället förmedlas signaler på en mängd olika subtila sätt. Eftersom vi söker identitet i gruppen så söker vi även efter dessa signaler. Och vi är experter på att fånga upp och tolka dem, sa Marianne Törner.

Om vi ska få en kultur att fungera på arbetsplatsen behöver vi skaffa oss en gemensam världsbild som i grund och botten handlar om vad jobbet går ut på, menade hon. Vi måste enas om ett par grundläggande antaganden och gemensamma värden.

Säkerhetskultur är inget isolerat fenomen utan aspekter av organisationskulturen som har betydelse för hur säkerhet värderas och hanteras. Säkerhetsklimat är gruppens gemensamma tolkningav säkerhet, baserat på iakttagelser. I synnerhet iakttagelser av hur viktiga signalsändare, chefer och ibland också signifikanta kollegor, agerar i frågan.

–Om gruppen uppfattar att säkerhet är en högt värderad fråga hos ledningen, så bidrar det till att gruppen också tolkar det som en viktig fråga. Det blir normdanande och ger ett kollektivt engagemang, sa Marianne Törner.


Verktyg för att mäta säkerhetsklimat

Marianne Törner och hennes forskargrupp har tagit fram ett antal enkätinstrument som mäter säkerhetsklimat. Ett av dem är NOSACQ (Nordic Occupational Safety Climate Questionnaire)vilket används när det kommer till frågor om arbetssäkerhet. Enligt Marianne Törner och hennes kollegor finns det sju aspekter, eller dimensioner, av säkerhetsklimat som är viktiga. På ledningsnivå är följande tre centrala:

  • Ledningens säkerhetsprioritering och säkerhetskompetens.
  • Ledningens rättvisa behandling av medarbetare som varit inblandade i en säkerhetsincident.
  • Ledningens empowerment (egenmakt) och involvering av medarbetare i säkerhetsarbete.

På arbetsgruppsnivå återfinns dessa fyra:

  • Arbetsgruppens engagemang i säkerhetsarbetet.
  • Arbetsgruppens säkerhetsprioritering och grad av riskacceptans.
  • Gruppens säkerhetskommunikation, lärande och tillit till varandras säkerhetskompetens.
  • Gruppens tilltro till betydelsen av fungerande säkerhetssystem.

NOSACQ består av 50 frågor, är översatt till cirka 30 språk och omfattar runtomkring 70 000 observationer i dagsläget.