– Det jag menar med samverkan och demokratisering av arbetslivet är att medarbetaren på ett helt nytt sätt bjuds in till att delta och bidra till olika beslutsunderlag. Historiskt har ju dessa frågor hanterats i ett system som bygger på att både verksamheten och medarbetarna företräds av formella parter, säger Ken Jonsson.

Han får medhåll av Susanne Nyberg.

– Samverkan innebär att fler får sin röst hörd och att systemet för den svenska partsmodellen utvecklas i samklang med olika verksamheters behov av engagerad personal, menar hon.

Ken Jonsson ser flera fördelar med samverkan. När varje medarbetare kan bidra med sin syn på hur en fråga ska hanteras ökar kvaliteten på beslutsunderlagen samtidigt som engagemanget för verksamheten ökar.

– Vi vet också att välbefinnandet och hälsan ökar när en medarbetare blir lyssnad till, säger han.

Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och medarbetare är dock densamma. Det är arbetsgivaren som fattar besluten – samtidigt som arbetstagarorganisationerna i enlighet med MBL ska hållas informerade om vad som sker i verksamheten.

Hur ser Partsrådet på grundidén med det centrala avtalet och vad arbetsområdet strävar efter kopplat till delaktighet?

Ken Jonsson menar att det centrala avtalets uppgift är att skapa rättsliga möjligheten att lämna den ordning som MBL innehåller och istället skapa processer som bjuder in fler aktörer till delaktighet. I avtalet har centrala parter också beskrivit en arbetsprocess som skapar förutsättningar för en långvarig stabil lokal samverkan som inte är personberoende.

– Samverkan har utöver ökad delaktighet av medarbetarna och ett bättre beslutsunderlag för chef även ett övergripande syfte att stärka både den svenska partsmodellen som att bidra till effektivare verksamhet där kreativa förslag till utveckling uppmuntras och i stor utsträckning omhändertas.

– Glada, engagerade medarbetare och trygga chefer är ett motto som gynnar alla parter som Partsrådet företräder, bland annat i sitt arbete med samverkansmodellen, säger Susanne Nyberg.