Tillbaka till jobbet

Åsa Kruse berättar om hur man kommer tillbaka till jobbet efter stressrelaterad ohälsa, på Partsrådets seminarium om rehabilitering.

Åsa Kruse är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. Hon är även författare till boken ”Tillbaka på jobbet – hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa”. På ett seminarium om rehabilitering som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv står bakom berättar hon om vad som gör att människor drabbas av stressrelaterad ohälsa, och ger handfasta råd om hur man gör för att hjälpa sjukskrivna att komma tillbaka till jobbet.

På samma seminarium berättar Britt-Inger Gravander, chef för Arbetsförmedlingen i Trollhättan, om hur hon gjorde för att få ner de höga sjuktalen på kontoret. Åsa Kadowaki, läkare och specialist i psykiatri, menar att psykisk ohälsa inte är ett sjukdomstillstånd och att det i de allra flesta fall är fel att sjukskriva personer som drabbas av psykisk ohälsa. Läs artiklar och se filmer om deras föreläsningar genom att klicka på deras namn.

Åsa Kruse definierar stress som en reaktion som kan uppstå när kraven hotar att överstiga resurserna.

–Det är inte de faktiska kraven utan hur man upplever dem. Det är själva tolkningen som avgör om man blir stressad eller inte, säger hon.

Kombination av orsaker

Åsa Kruse menar att det ofta är en kombination av orsaker som gör att människor drabbas av utmattning.

–Det är inte alltid en hög arbetsbelastning som ligger bakom. Det kan handla om att man har haft mycket på jobbet och samtidigt varit tvungen att hantera en strulig tonåring hemma eller genomgått en separation, konstaterar hon.

Personer som drabbas av stressrelaterad ohälsa är ofta ambitiösa och ansvarskännande, har ett stort kontrollbehov och svårt att sätta gränser. Självkänslan är i mångt och mycket beroende av prestationer i arbetslivet.  Tidiga symptom vid utmattning är koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och spänningsvärk och tryck över bröstet.

Foto: Catharina Biesèrt

Foto: Catharina Biesèrt

–Så småningom blir man känslig för alla typer av stimuli, hjärnans filterfunktion funkar inte längre. Yrsel är ett vanligt symptom, även om yrsel inte behöver bero på stress. Även minnesproblem är vanligt. Det är ofta oroande. Många tror att det är en fysisk sjukdom de har drabbats av och det är inte så konstigt, konstaterar Åsa Kruse.

Risk- och friskfaktorer

Hon menar att det finns flera riskfaktorer i dagens arbetsliv:

  • Förväntningar på att prestera allt mer med mindre resurser.
  • Att man alltid är uppkopplad.
  • Att man är ständigt sysselsatt med att bearbeta, ta ställning till, sortera och prioritera information.
  • Att man får splittrad uppmärksamhet, inte minst beroende på att man störs av andra kolleger (i kontorslandskap) och att man ägnar sig åt flera arbetsuppgifter samtidigt.

Det finns dock även faktorer som påverkar stressupplevelsen positivt. En sådan är motivation – att man vet att det finns ett vettigt mål och syfte bakom den extra arbetsbelastningen.

_DSC9702_web

En annan positiv faktor är delaktighet.

–När man är delaktig har man lättare att hantera stress. Att man kan bestämma över sin arbetstid och vilka resurser som ska användas och att man känner att man har inflytande och en viss kontroll är jätteviktigt, säger Åsa Kruse.

Det är även viktigt att känna förtroende för sin chef och att stressen är tillfällig, med tid för återhämtning.

–Vi tror ofta att all stress är farlig och något som man ska undvika, men så är det inte. Stressen är tvärt om en förutsättning för att vi ska kunna orka trots påfrestningar. Det är helt ok om stressen pågår under korta perioder, säger Åsa Kruse.

Viktig feedback

Åsa Kruse ger rådet att man som arbetsgivare och kollega visar att man är orolig när någon inte verkar må bra på jobbet. Det är också viktigt att följa upp vad som händer, även om man möts av förnekelse. Här är det naturligt att använda utvecklingssamtalet för att ställa frågor om hur personen mår och hur hon/han uppfattar att gruppen mår.

–Det är viktigt att ge feedback, man behöver höra även när man har gjort någonting bra. Feedback är en bekräftelse på att det man har gjort räcker, att man duger.

När en medarbetare drabbas av stressrelaterad ohälsa är det viktigt att börja med att göra en ordentlig kartläggning av vilka stressfaktorer på jobbet som har bidragit till att orsaka ohälsan.

–Sedan måste man individanpassa behandlingen. Generella metoder är ett bra komplement, men det räcker inte. Det måste vara förändringsinriktad behandling, säger Åsa Kruse, och betonar att det både till exempel kan handla om att den drabbade måste förändra det egna beteendet och att arbetsuppgifterna anpassas, om det är möjligt.

Komma tillbaka

Ju längre tid man är sjukskriven, desto svårare är det att gå tillbaka till arbetet. Därför är det viktigt att man slussar tillbaka den sjukskrivne så snart som möjligt, men stegvis och i lagom takt. Det kan i början handla om att gå till jobbet för att fika eller äta lunch.

Åsa Kruse betonar att man inte ska vänta för länge med att börja arbeta efter en sjukskrivning.

–Man kan komma tillbaka till jobbet så fort man kan göra någonting över huvud taget på till exempel 25 procent. Rehabiliteringen fortsätter när man kommer tillbaka till jobbet. Det är inte sjukskrivningen i sig som botar.

Som chef är det viktigt att vara med aktivt i rehabiliteringen redan från början och även ansvara för att hålla kontakten med den sjukskrivne.

–Rehabiliteringsmöten är jätteviktiga. Då kan man ta ställning till på vilket sätt arbetsgivaren ska vara involverad. Man behöver även göra en temporär plan. Det är bra att ställa frågan ”vad har du själv för farhågor”, där finns ofta fällorna.

Naturliga reaktioner

Åsa Kruse tipsar om att man kan ha ett slags fadderfunktion när någon som varit sjukskriven kommer tillbaka till jobbet. För någon som tycker att det känns jobbigt att rent fysiskt ta klivet över tröskeln till arbetsplatsen kan det till exempel vara avgörande att få en fadder som möter en i receptionen.

Åsa Kruse berättar att det är vanligt att stressymptomen kommer tillbaka när den sjukskrivne kommer tillbaka till jobbet.

–Då blir man lätt orolig och tolkar det som att man inte klarar av att jobba. Men det är inte självklart att till exempel yrsel och hjärtklappning är stressymptom, det kan lika gärna handla om oro. Det är naturliga reaktioner som går över, men då är det viktigt att omgivningen är förstående och hjälper den som drabbats att stå ut till symptomen klingar av.

Hon menar att det är bra att möta kolleger som har varit sjukskrivna på ett beskyddande sätt under den första tiden. Efter ett tag måste dock medarbetaren själv lära sig att sätta gränser, något som man bör vara tydlig med från början.

–Det är bra att ha en plan för hur veckan ska se ut och träna på att hålla den, istället för att styras av energinivån för dagen.

Publicerad: 2016-04-12