Pia Andersson har ägnat mycket tid åt metoder för konflikthantering, samverkan runt komplexa frågor och brottsförebyggande metoder. Hon började sin karriär med att arbeta med konflikter och medling vid brott. Efterhand insåg hon att det var mer intressant att titta på frågor innan det uppstår konflikter. Det var så hon kom i kontakt med TIP-metoden.

– Komplexa frågor som exempel hot och våld går inte att avgränsa. En aspekt av komplexiteten är att den är svår att överblicka. Frågorna går inte att lösa en gång för alla och det gör att man kan tappa engagemanget och tycka att det känns meningslöst, säger hon.

En anledning till att engagemanget försvinner, menar hon, är att man har försökt med många lösningar utan att lyckas lösa problemen ”en gång för alla”. Kanske har man nått en bit på väg, men problemen försvinner inte. Då tappar man lätt hoppet.

Pia Anderssons doktorsavhandling handlar om att hopp och motivation ökar när man ser komplexiteten. Därför, menar hon, blir kartläggningen av frågan särskilt viktig.

Olika steg i TIP-metoden

Det första steget i TIP-metoden är kartläggning. Här kan man lista problem på arbetsplatsen och sedan analysera vilka frågor och bekymmer som hänger ihop, och om vissa problem kan orsaka andra.

Man väljer sedan ut en av frågorna att ta med sig i nästa steg, som är att göra ett ”porträtt”. Motivet är här det problem som gruppen har valt att fokusera på. Målarduken är de attityder – och avsaknad av attityder – som bidrar till att problemet uppstår.

– Ofta är attityderna inte uttalade utan man behöver få ner dem på papper för att se dem, konstaterar Pia Andersson.

Hon beskriver ramen i porträttet som beteenden och handlingar som vi gör och inte gör, som håller motivet/problemet på sin plats.

När man har färdigställt porträttet går man vidare till nästa steg; idéutveckling. Här handlar det om att brainstorma kring vilka insatser som krävs för att komma åt problemet, och att kategorisera insatserna efter vad som kan göras direkt, vilka insatser som kräver någon form av förändrade riktlinjer och vilka som kräver samråd mellan flera aktörer för att förankra ett nytt arbetssätt.

Utifrån porträtt och idélista tar man fram en systematisk handlingsplan. I detta steg funderar man över omfattning av insatser, vilka resurser som krävs och vilka aktörer som ska involveras, samt synliggör hinder på vägen och eventuella negativa sidoeffekter.

– Kartläggningen och porträtt kan man göra på egen hand. Men om det finns konflikter är det viktigt att den som faciliterar är neutral. Det förstör om den personen har en egen agenda, konstaterar Pia Andersson.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Finns det anledning att kartlägga komplexa orsakssamband gällande till exempel hot och våld-problematik på arbetsplatsen?
• Har arbetsplatsen metoder för att hantera komplexa frågor?