Doktor Carl Henrik Ek vid University of Bristol pratade om tänkande maskiner i en digital värld, på Partsrådets seminarium inom arbetsområdet Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd.

Han konstaterade att artificiell intelligens har funnits sedan 1801, då den tyska vetenskapsmannen Carl Friedrich Gauss uppfann en metod som kunde räkna ut var asteroiden Ceres befann sig på himlavalvet på ett helt maskinellt sätt.

– Digitalisering har inneburit att all information kan beskrivas och sparas på samma sätt. Vi har lyckats skapa ett system där vi kan spara nollor och ettor, förklarade Carl Henrik Ek och definierade information som strukturerad data.

Digitaliseringen har gjort det möjligt att spara enorma mängder information. Carl Henrik Ek berättade att vi på två dagar skapar lika mycket information som under hela den mänskliga civilisationen fram till år 2003.

Detta innebär också att 90 procent av den information som finns lagrad idag har sparats under de senaste två åren.

– Idag finns det 80 gånger så mycket information per person i världen, som hela biblioteket i Alexandria. Vi sparar allt som händer, vilket skapar enorma möjligheter.

Spelande maskiner

Den artificiella intelligensen har utvecklats i takt med mängden tillgänglig data. På 1950-talet kom de första datorerna som kunde spela enkla sällskapsspel. På 1990-talet vann en dator över världsmästaren Kasparov i schack. I år, 2016, slog datorn Alpha Go världsmästaren i det mycket komplexa kinesiska spelet Go, som man tidigare har sagt är ett spel som ingen dator kan lära sig att spela.

Att en dator kan spela Go innebär däremot inte att den är intelligent, menade Carl Henrik Ek.

– Jag tycker inte att en dator är intelligent bara för att den är bättre än en människa på schack. Det är trivialt. Min definition av intelligens är förmågan att ta riktade beslut när informationen är osäker. Det som avgör om någon är intelligent är hur resonemanget ser ut.

Han konstaterade att datorer är synnerligen dåliga på att fatta beslut när datan är osäker och knapphändig, medan människan är bra på just detta.

– I fallet med Alpha Go handlar det om en dator som har spelat Go dygnet runt i ett par år. Det handlar om åtskilliga miljarder spel. Alpha Go är inte intelligent, den har bara sett många fler Go partier än en människa och har möjlighet att minnas alla spel den någonsin har sett.

Fungerar i samspel

Carl Henrik Ek visade upp en kunskapspyramid, där botten utgörs av data. Nästa steg på pyramiden är information, det vill säga strukturerad data, följt av kunskap och – högst upp på pyramiden – vishet.

– Vi ska bli rädda när maskiner blir visa. Som det är nu är de fortfarande på informationsnivån, sa han.

Han exemplifierade med att en dator till skillnad från en människa inte har nytta av att kunna spela fotboll när den ska lära sig ett annat bollspel. Om den lär sig att öppna kapsylen på en flaska Coca Cola, måste den sedan lära på nytt för att kunna öppna en flaska Pepsi Cola.

Carl Henrik Ek menade att artificiell intelligens är bra när man har stora mängder data, klara mål och tydliga regler. Däremot mindre bra när det finns små mängder data, oklara mål, man är tvungen att sålla bland relevant information och använda sig av implicit, underförstådd, kunskap.

– Datorer är bra när de fungerar i samspel med människan. Till exempel exoskeletons för rörelsehindrade. Det är inga självkörande skelett utan styrs av människan. När den artificiella intelligensen helt tar över, som autopiloten i flygplan och självkörande bilar, är det ofta svårare att få det att fungera bra, sa Carl Henrik Ek.

Nyindustriell revolution

Vi lever i ett samhälle där mängden arbete minskar. Carl Henrik Ek gjorde jämförelsen med den industriella revolutionen. Men medan den industriella revolutionen gynnade okvalificerat arbete, till exempel genom att vävmaskiner ersatte vävare, är det tvärt om med denna ”nyindustriella” revolution.

– Nu tar man okvalificerat arbete och skapar kvalificerat arbete, sa han och hänvisade till studier som visar att närmare hälften av den befintliga arbetskraften är verksamma inom yrken som löper stor risk att automatiseras inom tio år.

Yrken som löper minst risk för att automatiseras menade han bland annat finns inom sjukvård, utbildning, forskning, data och bland kreativa yrken, där det är svårt att låta en dator ersätta människan.