Enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ska en arbetsgivare förhandla med de fackliga organisationerna inför beslut om en viktigare förändring av verksamheten, samt fortlöpande hålla de fackliga organisationerna informerade. I förhandlingarna företräds verksamheterna av en eller flera arbetsgivarföreträdare och alla medarbetare företräds av en eller flera fackliga företrädare.
Se filmen om varför vi ska samverka:
För att möjliggöra ett alternativt system har parterna ingått Ramavtal om samverkan för framtiden som ger er möjlighet att genomföra MBL:s informations- och förhandlingsskyldighet i en mängd frågor på plats ute i verksamheten och direkt mellan chef och medarbetare. Ni kan också hantera arbetsmiljöfrågor i samverkan.
I podden beskrivs bakgrund och tankar till avtalets tillkomst av Ken Jonsson, styrgruppsordförande och tidigare biträdande förhandlingschef på Arbetsgivarverket och Roger Pettersson, central ombudsman för Seko. Båda var med och tog fram avtalet Samverkan för framtiden. Ken och Roger beskriver parternas intentioner med avtalet. Här lyfts utmaningar och viktiga frågor som parterna hanterat när avtalet togs fram.
Lyssna på avsnittet.
I poddsamtalet beskriver nuvarande och tidigare medlemmar i arbetsområdet Samverkans styrgrupp viktiga perspektiv av Samverkan för framtiden. Här lyfts delar som samverkan kopplat till verksamhetsutveckling, dialogen mellan chef och medarbetare och roller i samverkan.
Lyssna på avsnittet.
Samverkan är en metod som ger berörda medarbetare möjlighet att bidra med sin kompetens i diskussionen inför beslut. Det skapar en ökad insikt och ett ökat engagemang för verksamhetens behov av förändring och utveckling. Metoden bjuder in till dialog där man knyter an till varandras erfarenheter och perspektiv. Genom en sådan dialog breddas arbetsgivarens beslutsunderlag. Till det kommer att medarbetare blir mer delaktiga i verksamheten och dess utveckling och förändring.
En samverkan som bygger på en väl fungerande dialog och ett samspel mellan chef och medarbetare ökar förtroendet för de efterföljande formella besluten och handlingskraften i genomförandet. I situationer när det finns skilda åsikter kring en fråga kan chefer och andra arbetsgivarföreträdare motivera och förklara varför olika synpunkter inte kunde beaktas vid beslutet.
Utöver den direkta samverkan mellan chef och medarbetare kommer även fortsättningsvis samverkan att ske mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna utifrån olika frågor eller organisatoriska skäl. Även i dessa sammanhang skapar en väl genomförd samverkan ett breddat beslutsunderlag och en positiv delaktighet.
När ni som lokala parter inleder ert arbete som ska leda till att ni tecknar ett lokalt samverkansavtal så behöver ni gemensamt diskutera och besvara frågan om varför ni ska teckna ett samverkansavtal, vilket mervärde ni ser att ett sådant avtal tillför verksamheten och dess medarbetare. Erfarenheten är att ni som lokala parter behöver lägga tid på att gemensamt formulera svar på följande frågor:
Svaren på dessa frågor utgör grunden för det vidare arbetet att formulera en väl fungerande och verksamhetsutvecklande samverkan. En förutsättning för att samverkansarbetet ska lyckas är att ni är överens redan från början om syftet och målen med samverkan i organisationen. Det är en viktig diskussion även när ett befintligt avtal revideras.
Innan ni börjar arbetet är det bra att fundera över hur processen och arbetet med att ta fram ert nya avtal ska gå till. Vilka kompetenser, roller och personer är viktiga att ha med i arbetet och hur ska den grupp som arbetar med frågan bemannas? Bemanningen har betydelse för frågans legitimitet och status. Kompetenser inom förändringsarbete, projektledning och kommunikation kan ge värdefulla bidrag.
När arbetsgruppen är formad så är det bra att diskutera hur ni ska arbeta tillsammans. En erfarenhet är att förtroende och tillit är centralt och viktigt i arbetet att ta fram ett samverkansavtal. Kanske kan aktiviteter där ni lär känna varandra och skapar förtroende och tillit i arbetsgruppen bidra till arbetet. Om gruppen ”lever som den lär” om samverkan och på så sätt blir en förebild för hur samverkansarbetet kan gå till skapar det trovärdighet i organisationen. Fundera också t.ex. över förankringen i organisationen under arbetets gång, transparens och information.
En projektgrupp bildades som hade stor förankring och trovärdighet i myndigheten.
Rune Karlsson har arbetat för Partsrådet i sju år och besökt ungefär hälften av Sveriges myndigheter och träffat många medarbetare, förtroendevalda och chefer. Han svarar utan att tveka på frågan om varför man ska samverka.
Läs hela artikeln eller se filmen nedan:
När Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 hade lokala parter på de hopslagna myndigheterna hållit på ungefär ett år med att ta fram ett samverkansavtal.
Läs artikeln eller se filmen nedan:
På Arbetsmiljöverket påbörjades ett arbete med att ta fram ett samverkansavtal våren 2015 då myndigheten fick en ny generaldirektör. En viktig faktor var att generaldirektören initierade arbetet.
Läs artikeln eller se filmen nedan:
