Bemöta aggressivitet

Leg. psykolog Alexander Tilly pratade om hur man kan bemöta aggressivitet på Partsrådets workshop för partsföreträdare om att hantera påverkansförsök.

Alexander Tilly har arbetat i 20 år med att utbilda organisationer om hur man kan förebygga hot och våld. Bland uppdragsgivarna återfinns bland annat Polismyndigheten och Domstolsverket.

–När jag var yngre arbetade jag som dörrvakt. När jag sedan började på psykologutbildningen insåg jag att jag hade underskattat min egen roll i konflikter när jag arbetade som dörrvakt, sa han till partsföreträdare på en workshop som Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv stod bakom.

Alexander Tilly.  Foto: Catharina Biesèrt

Alexander Tilly.
Foto: Catharina Biesèrt

Alexander Tilly menar att det finns två huvudkategorier av aggressivitet. Den första kategorin som är ganska vanlig, emotionell aggressivitet, rör känslomässigt upprörda personer. Det kan handla om människor i en desperat situation som har förlorat eller riskerar att förlora till exempel pengar eller vårdnaden om ett barn. Det kan också vara människor som känner sig kränkta, har negativa förväntningar på myndigheter eller upplever att de inte bemöts med respekt. I vissa fall kan det även handla om personer med funktionsnedsättningar, som kan ha svårt med det sociala samspelet med andra människor.

Den andra kategorin är instrumentell aggressivitet. Här finns en högre grad av målmedvetenhet – personer som hör till den här kategorin använder aggressivitet, hot och påtryckningar för att påverka beslut och är mindre impulsiva och mer manipulativa. Det kan till exempel vara personer som har ett religiöst eller politiskt mål, eller personer med kriminell identitet.

–Personer som hör till den här kategorin testar ofta motparten och söker eller skapar sårbarhet. Om man låter personen passera flera gränser uppfattar han eller hon det som sårbarhet. Om en sådan person till exempel kallar dig för hora och du låter det ske, kan det öka risken att personen tar ett steg till. Det är viktigt att tidigt signalera att du inte accepterar förolämpningar, hotfulla antydningar eller liknande för att motverka fortsatt upptrappning.

Bemötande

Alexander Tilly menar att det bästa sättet att bemöta en person från den första kategorin, de med upprörda känslor, är med en lågaffektiv och lyssnande attityd. Han gav även rådet att förbereda sig mentalt och tänka igenom vad som kan hända, inför ett möte när man ska ge ett negativt besked.

–Det är viktigt att vara korrekt, artig och visa respekt. Ett tips är att alltid agera som om man blir inspelad, sa Alexander Tilly.

Han berättade om modellen LEA (Lyssna. Empati. Alternativ.) som passar i mötet med emotionell aggressivitet och som består av tre steg:

  1. Lyssna: Personer som har höga nivåer av adrenalin lyssnar sämre. Därför är det ofta effektivare att låta upprörda personer prata. Genom att lyssna vinner man också tid och kan skapa sig en uppfattning om hur farlig personen är.

–Det är svårt för många att fortsätta vara arg om man möter någon som försöker förstå en. Avbryt inte, men visa icke-verbalt att du lyssnar. Man kan också ställa följdfrågor för att samla mer information och uppmuntra till fortsatt dialog, berättade Alexander Tilly.

  1. Empati: Genom att visa att du verkligen försöker förstå går det att motverka att en hotfull situation trappas upp. Det går att visa förståelse samtidigt som man är neutral och undviker att ta parti.
  2. Alternativ: Det tredje och sista steget handlar om att rikta uppmärksamheten mot möjliga alternativ. Att först lyssna och visa förståelse skapar bättre förutsättningar att undersöka lösningar tillsammans med den drabbade.

LEA är användbar som generell princip samtidigt som det kan vara nödvändigt att vara mycket tydlig, gränssättande eller att avbryta ett samtal med någon som är känslomässigt upprörd.

Även när man möter personer med instrumentell aggression menar Alexander Tilly att det är viktigt att hålla sig lugn.

–Det är viktigt att man känner igen ett försök att manipulera, så att man kan reagera tidigt. Försök gärna utstråla ett kyligt lugn eftersom det är motsatsen till den sårbarhet som eftersöks. Benämn det som sker som ett sätt att ta tillbaka kontrollen: ”nu står vi väldigt nära varandra” eller ”nu avbryter du mig”. Beskriv tydliga konsekvenser av ett hotfullt beteende men hota inte med konsekvenser som du inte är beredd att driva igenom, rådde Alexander Tilly.

Foto: Catharina Biesèrt

Foto: Catharina Biesèrt

Två metoder

Han gav exempel på två metoder som man kan använda för att bemöta ett hot:

  • Då upprepar man hotet, gärna med ett frågande tonfall. Detta är ett sätt att dels testa hotet och dels att vinna tid genom att ställa den hotande personen inför ett val, att stå fast eller omformulera sig: ”Så jag ska passa mig?”
  • Fråga. Använd frågor för att klargöra personens avsikter. Till exempel: ”Jag tolkar det som att du hotar mig, är det verkligen så du menar?”

Samtidigt som det är viktigt att vara lugnare än den person som hotar menar Alexander Tilly att det inte får vara allt för stor skillnad.

–En allt för stor diskrepans mot vad den andra känner kan vara provocerande. Som då någon vill ha omedelbar hjälp och möter en väldigt långsam och stillsam person.

Han menar att det är viktigt att träna på att hantera konfliktfyllda situationer så att man är väl förberedd när de uppstår.

–Det handlar om att öka medvetenheten i vardagslivet. Att kommunicera under stress är en färdighet som kräver övning och de här principerna går att tillämpa på situationer i privatlivet. För många organisationer är utmaningen att arbeta långsiktigt med frågor om hot, våld och påverkansförsök då enstaka punktinsatser sällan ger långvarig effekt. En genomtänkt utbildningsstrategi, kloka rutiner, väl genomförda riskanalyser och ett ledarskap som tar frågorna på allvar är viktigt.