Psykisk ohälsa – viktigt att våga prata om

2017-11-09 Sussi Schipper och Rickard Bracken från Riksförbundet Hjärnkoll delar med sig av egna erfarenheter och aktuell forskning kring psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa och sjukdom omges fortfarande av många tabun. Rickard Bracken, projektledare för Hjärnkoll, menar att det stigma som omger psykisk ohälsa är ett kunskapsproblem, ett attitydproblem och ett beteendeproblem. Såväl okunskap som fördomar och diskriminering ligger bakom.

– Man måste hitta en strategi som rymmer alla tre aspekterna för att kunna få till en förändring. Det handlar om att verka för öppenhet och skapa förståelse för att detta är en vanlig erfarenhet, säger han.

Riksförbundet Hjärnkoll har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag. En bärande del i Hjärnkolls arbete är just att tala öppet om psykisk ohälsa, bland annat genom att låta människor med egen erfarenhet berätta.

– När man tar del av skriverier om psykisk ohälsa är det mycket anonyma berättelser. Ofta är det en kvinna som står med ryggen mot kameran, i skymningen. Då har vi tagit kontakt med journalister och sagt: kontakta någon som kan ställa upp med namn istället, och även berätta om vägen tillbaka, säger Rickard Bracken.

Förstående omgivning

Sussi Schipper är en av Hjärnkolls attitydambassadörer. Hon har en bipolär diagnos, men har tack vare en förstående omgivning inte behövt vara sjukskriven på många år.

Hon berättar om en osäker men förstående chef, som ringde hem till henne när hon var sjukskriven för depression.

– Han sa: ”Sussi, jag tror på dig, ta din tid och kom tillbaka”. Med en enda mening sa han tre saker som var viktiga för mig. Han sa att han trodde på mig – vilket jag inte gjorde själv. Han sa att det skulle ta tid – vilket jag visste att det gjorde. Och han sa att han ville ta tillbaka mig.

Idag har hon en annan chef, som har skapat en miljö där Sussi Schipper kan vara öppen med sina psykiska problem.

– Nu förstår jag själv när jag börjar må dåligt, och flaggar tidigt för min chef. Det gör att jag kan svaja till, men sedan komma på banan snabbt, berättar hon.

Tidiga tecken

För Sussi Schipper är ett av de första tecknen på att hon börjar må dåligt att hon får problem med sömnen.

Enligt Institutet för stressmedicin är andra tidiga tecken på utmattning förändrat beteende, sämre koncentration och minne, trötthet, olika slags kroppsliga besvär som till exempel huvudvärk och orolig mage, nedstämdhet, glädjelöshet och hopplöshet samt oro och ångest.

– Det är en utmaning hur organisationer kan hitta system för att agera utifrån tidiga tecken. När vi upplever tidiga tecken knyter vi händerna i byxfickan och kör på. När vi väl tar hjälp är sjukskrivningen redan på gång, då tar det mycket längre tid att komma tillbaka, säger Rickard Bracken.

Sussi Schipper lyfter fram vikten av Kasam, känsla av sammanhang.

– Det är tre komponenter som är viktiga. Att man upplever begriplighet i tillvaron, att det är hanterbart och att det känns meningsfullt. När jag börjar må dåligt försvinner min känsla av sammanhang – även om allt utåt sett verkar oförändrat.

 Utlösande faktorer

Psykisk ohälsa är vanligare än vad de flesta tror, menar Rickard Bracken. Han berättar att flera studier visar på att över 30 procent drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sina yrkesverksamma år. En OECD-studie pekar vidare på att så mycket som 50 procent drabbas under hela livstiden.

– Alla kan drabbas av psykisk ohälsa, givet att man utsätts för tillräckligt mycket stress. För vissa räcker det med lite stress, medan andra har en hög stresströskel, säger Rickard Bracken och nämner skilsmässa och dödsfall som vanliga orsaker till ohälsa.

Arbetsmiljöverket har identifierat flera riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetslivet. Det handlar bland annat om stor arbetsmängd och högt arbetstempo, monotont arbete, otrygg anställning, oklara förväntningar, allt för komplexa arbetsuppgifter och brister i den fysiska miljön. Det finns också mer sociala riskfaktorer som trakasserier och kränkningar, hot och våldsrisker och stora arbetsgrupper med få chefer och många underställda. Yrkesgrupper som i sitt arbete möter människor som har det svårt hör särskilt till riskgruppen.

 Öka kunskapen

Sussi Schipper betonar att det är viktigt att öka kunskapen, hos bland annat skyddsombud, personalgrupper och chefer. Som hjälp har Hjärnkoll tagit fram ett arbetsmaterial, handledning och studiematerial – ”Så gör du som chef” och ”Så gör du som medarbetare”. Det går att beställa från Hjärnkoll. Viktigt är också att öka öppenheten, till exempel genom att ta upp frågor om sömnproblem och andra tidiga tecken i medarbetarsamtalen. Att våga ta upp sin psykiska hälsa utan att riskera negativa följder på jobbet är a och o för att fånga upp problem tidigt, poängterar Sussi Schipper.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • Finns det kunskap om psykisk ohälsa på arbetsplatsen?
  • Hur kan man fånga tidiga signaler på psykisk ohälsa?
  • Hur kan man stötta en kollega som är sjukskriven?

 Material

Så gör du som chef – handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen, Hjärnkoll 

Så gör du som kollega – handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen, Hjärnkoll