Anna Niva var inbjuden för att tala under ett av Partsrådets webbinarier om hur myndigheter kan arbeta krisförebyggande och hur man arbetar med krisstöd när medarbetare blir utsatta för hot, våld eller trakasserier.

Det finns fem grundprinciper för tidigt bemötande av den som upplever en kris. Anna Niva kallar dem tillsammans för psykologisk första hjälpen.

– Det är sådant som professionella krishanterare arbetar med. Men vem som helst kan ha principerna i huvudet och tillämpa dem när man möter någon som precis har varit i en krissituation, säger Anna Niva.

De fem grundprinciperna

• Främja trygghet. Handlar om att bryta kroppens stresspåslag. Ge en upplevelse av att händelsen är avslutad. Se till att grundläggande behov tillgodosedda – mat, dryck, värme etc.
• Främja lugn. Normalisera krisreaktioner: ”Dina reaktioner är helt normala, det är situationen som är onormal”.
• Främja samhörighet. Skapa trygghet genom närvaro eller kontakt med bekanta personer. Ge uttryck för medkänsla och bekräftelse, samlas med kollegor, chef och andra drabbade, ta kontakt med anhöriga.
• Främja tillit. Både självtillit och tillit till andra. Ibland, om någon inte alls litar på sin egen förmåga, kan man behöva säga rakt ut vad hen ska göra, men det kan också uppfattas som fördummande. Fråga hellre ”vad behöver du just nu?”.
• Främja hopp. Resultatet av de andra principerna. Genom att själv vara lugn och ha kunskap om att vi människor klarar av mycket förmedlar man hopp.

Hantera en pågående kris

Pågående kriser, till exempel om en person är utsatt för något som inte är avslutat eller hela verksamheten är utsatt för hot på något sätt, skiljer sig från avslutande händelser.

– Det är bland det svåraste att hantera för oss professionella, psykologer och psykoterapeuter, säger Anna Niva.

En tydlig skillnad är att vi inte vet inte hur det kommer gå eller när det är över. Då kan vi inte lägga det bakom oss och inte heller bearbeta på samma sätt. Anna Niva trycker på att tillämpa psykologisk första hjälpen och att försöka stabilisera så gott det går. Ledarskap, kommunikation, lätta på de utmaningar som går för att få tillbaka kontrollen.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är arbetsgivare skyldiga att motverka att arbetet är så psykiskt påfrestande att det leder till ohälsa (AFS 2023:2). Och chefer ska ha kunskap nog för att kunna planera och ordna krisstöd (AFS 2023:1, AFS 2023:2, AFS 2023:12).

En del av krisberedskapen för en organisation är att öva. Krisövning kan låta som något som kräver mycket tid och resurser, men det behöver det inte alls vara, menar Anna Niva. En övning kan vara att sitta ner vid skrivbordet och fråga sig: ”Vad kan hända hos oss?”

Ett annat enkelt, mer formaliserat, sätt att förbereda sig är att ha ett antal troliga scenarier listade och öva på dem. En person läser upp ett scenario och sedan tar man det därifrån, går igenom vem som gör vad och så vidare.

Yrkesrollen som skydd

Något Anna Niva återkommer till under webbinariet är att använda sin yrkesroll som skydd. När man bli utsatt för hot, våld eller trakasserier i arbetet är det i rollen som statsanställd, inte som privatperson. Att hålla sig till det uppdrag, ansvar och mandat man har och att definiera skillnaden mellan den privata och professionella rollen ger oss ett bra skydd att ta till när någon försöker hota eller på andra sätt trakassera oss, säger Anna Niva.

– När man blir hotad kan det hända att den som vill att man ändrar ett myndighetsbeslut försöker komma åt en som privatperson. Det ska man vara uppmärksam på och inte låta hända.