Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro men långt ifrån alla som drabbas blir sjukskrivna. Att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen och att hantera psykisk ohälsa när den uppstår är nödvändigt.

Arbetsmaterial om psykisk hälsa och ohälsa kopplat till arbetet och arbetsplatsen

Under våren 2022 kommer Partsrådet att ta fram material som ska ge stöd och vara verktyg i hur lokala parter kan arbeta med frågan om psykisk hälsa och psykisk ohälsa kopplat till arbetet och arbetsplatsen.

Utgångspunkten är det systematiska arbetsmiljöarbetet, med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Materialet kommer återfinnas i digital form på Partsrådets hemsida till sommaren 2022.

Följande webbinarier och workshoppar erbjöd Partsrådet under hösten 2021:

Psykisk ohälsa

Först ut i serien den 28 oktober var workshoppen var Förebygg och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen med Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Gävle högskola och docent vid Karolinska Institutet, och Milou Häggå, organisationskonsult på Previa. Med avstamp i de riktlinjer som Myndigheten för arbetsmiljövetenskap (Mynak) har tagit fram berättade de vad forskningen vet är verksamt när det kommer till arbetsplatsrelaterad psykisk ohälsa.

Det kan vara svårt att registrera de tidiga signalerna på psykisk ohälsa hos en anställd. Men lyckas man med det finns det goda chanser för insatser som mildrar och förkortar ohälsan. Gunnar Bergström förklarade att det behövs åtgärder av både förbyggande, främjande och rehabiliterande art för att det ska fungera i stort på en arbetsplats ¬– på organisations-, grupp- och individnivå. Det behöver inte ske samtidigt, men alla nivåerna behöver finnas där.

Läs artikel och se film från workshoppen

Onboarding

Den 19 november var temat för ett webbinarium med psykologiprofessor Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, Onboarding: Strategier för att förebygga negativa konsekvenser av stress som ny i arbetslivet.

Han berättade om vilka utmaningar personer har som är nya i arbetslivet och hur de kan få en så bra start som möjligt. De tre vanligaste faktorerna som leder till stress för någon som är ny i yrket är oftast överbelastning, osäkerhet och ensamhet. Petter Gustavsson gav även exempel på vilka introduktionsinsatser som används på arbetsplatser i offentlig sektor och vilka av dessa insatser som visat sig vara mest effektiva.

Läs artikel och se film från webbinariet

Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom – upptäcka och komma tillbaka var titeln på webbinariet den 30 november under ledning av Kristina Glise. Hon är medicine doktor och överläkare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg, och har studerat hundratals patienter med utmattningssyndrom och deras sjukdomsförlopp över tid.

Utmattningssyndrom orsakas av för hög stressbelastning under lång tid. Typiska symtomen är trötthet, kognitiv nedsättning och ökad stresskänslighet. Hur uppmärksammar man tecken på utmattning i tid? Och vilka faktorer bidrar till en snabbare återgång för den som drabbats? Om det berättade Kristina Glise liksom om vikten av tiden för återhämtning när man skall komma tillbaka.

Läs artikel och se film från webbinariet

Chefens roll

Monica Bertilsson är lektor på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och den 8 december talade hon om chefens perspektiv och möjligheter i situationer när medarbetare drabbas av depression eller ångestsjukdom; Att arbeta med psykisk ohälsa – chefens roll.

Monica Bertilsson har genom bland annat en enkätstudie tittat på hur chefer agerar när medarbetare drabbas av depression eller ångestsjukdom. Vad kan och gör chefer när det gäller medarbetare med psykisk ohälsa? Hur kan vi öka chefers kunskap om psykisk ohälsa för att stödja medarbetare att upprätthålla sin arbetsförmåga? Vilka faktorer kan ha betydelse för chefers preventiva åtgärder?
Monica Bertilsson presenterade också en sammanställning av råd från chefer med erfarenhet av att arbeta med psykisk ohälsa bland medarbetare.

Läs artikel och se film från workshoppen

Genus

Den 15 december äger webbinariet Genusmedvetet arbetsmiljöarbete – vad kan förklara kvinnors högre sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa? rum. Där medverkar Annika Härenstam, professor emerita i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och verksam vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet liksom Gunnel Hensing, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Kvinnor står för två tredjedelar av sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa. Vad kan förklara denna skillnad mellan kvinnor och män?

Vad kan förklara kvinnors högre sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa? är en sammanställning av nordisk forskning med möjliga förklaringar i ämnet. Gunnel Hensing ger exempel på bidragande orsaksfaktorer som kan  vara personalneddragningar, bristande organisatorisk och social arbetsmiljö, att arbeta i en kvinnodominerad bransch, ha ett yrke med låga kompetenskrav, skillnader i arbetsvillkor i kvinnor och mäns yrken och arbetsplatser, rökning, låg utbildningsnivå och lång sjukskrivningstid.

Annika Härenstam understryker att anledningen till att de kvinnodominerade branscherna är förknippade med högre risk för psykisk ohälsa inte är att det jobbar fler kvinnor i dem.

Kunskapsöversikten Källor till förståelse av skillnad i psykisk ohälsa ser till sambandet mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa. Med hjälp av organisations- och genusteoretiska perspektiv beskrivs hur styrning och organisering på den könssegregerade arbetsmarknaden påverkar den arbetsrelaterade hälsan för kvinnor och män. Det behövs olika åtgärder i olika kontexter. Vilken organisering och vilka strategier behövs idag för att skapa god arbetsmiljö för kvinnor och män i alla typer av verksamheter i staten?

Läs artikel och se webbinariet med Gunnel Hensing

Läs artikel och se webbinariet med Annika Härenstam