Arbetsmiljö

Webbinarium: Varför sjukskrivs fler kvinnor än män på grund av psykisk ohälsa?

Person med kort hår, glasögon och rosa sjal, stående framför en vit vägg.

onsdag 15 december 2021

Kvinnor står för två tredjedelar av sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa. Under ett av Partsrådets webbinarier berättar Gunnel Hensing, professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet, om vilka möjliga förklaringar som nordisk forskning ger till denna könsskillnad.

Nedan följer en film från webbinariet direkt följd av en artikel på samma ämne.

Riskfaktorer på arbetsmarknaden, arbetsplatsen och i arbetsmiljön

Gunnel Hensing forskar om psykisk ohälsa i arbetslivet med fokus på sjukfrånvaro. I två litteraturöversikter har hon tillsammans med sina kollegor undersökt vilka riskfaktorer som skiljer sig mellan kvinnor och män och om det finns ett samband mellan obetalt arbete och sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos. Under webbinariet fokuserar hon på det förra.

Gunnel Hensing delar in riskfaktorerna i tre kategorier: arbetsmarknad, arbetsplats och arbetsmiljö samt individuella faktorer. Hon berättar att ett antal riskfaktorer är gemensamma för kvinnor och män, såsom bristande stöd från överordnad, fysisk och psykisk ohälsa och sömnsvårigheter, men att kvinnors överrepresentation bland sjukskrivningarna inte går att förbise.

– Det är en ganska stor skillnad mellan könen, så det är förstås intressant att ta reda på vad det beror på.

En segregerad arbetsmarknad

Sjuttio procent av alla svenska kvinnor arbetar i kvinnodominerade sektorer. Denna segregering finns på hela den nordiska marknaden.

– Vi vet redan detta från offentlig statistik, men den kvinnodominerade sektorn har en högre risk för sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser än andra sektorer. Jobbar man i kvinnodominerade branscher, jobbar man oftare med vård, skola, omsorg och andra kontaktintensiva yrken.

Gunnel Hensing poängterar att skillnaderna mellan könen beror på vilka riskfaktorer som kvinnor respektive män utsätts för, inte effekten av dem.

– Det skulle också kunna vara så att effekten av en viss riskfaktor ser olika hos för kvinnor och män. Där finns det flera studier, och det man ser är främst skillnader i vilka faktorer som kvinnor och män exponeras för. Effekten ser ganska lika ut.

Arbetsmiljön kan minska skillnaderna

På arbetsplatsen och i arbetsmiljön var de kvinnospecifika riskfaktorerna personalneddragningar och en obalans mellan ansträngning och belöning, berättar Gunnel Hensing.

– De här faktorerna finns på arbetsplatsen och i arbetsmiljön, så det är faktorer som man faktiskt kan påverka. Det bästa sättet att göra någonting för att minska skillnaderna är att förbättra arbetsmiljön. Det gäller då framför allt i kvinnodominerade områden, men alla typer av insatser för att förbättra arbetsmiljön är viktiga.

För den som vill arbeta med att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet rekommenderar Gunnel Hensing avslutningsvis rapporten Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen (pdf), som innehåller 32 goda exempel på förebyggande insatser.

 

Webbinariet sändes den 15 december 2021.

Relaterat innehåll