När ni har diskuterat ”varför”-frågorna finns det skäl att titta på ert nuvarande system och kartlägga vilka erfarenheter som finns. Hur ser er samverkan ut idag och hur vill ni att den ska se ut framöver?
Se filmen om vikten att reflektera över hur partsarbetet fungerar idag:
När ni har diskuterat ”varför"-frågorna finns det skäl att titta på ert nuvarande system och kartlägga vilka erfarenheter som finns.
Ett sätt att få svar på frågorna från olika perspektiv är att intervjua de personer som verkar inom ert nuvarande system. Erfarenheterna och idéerna blir ett värdefullt bidrag till utvecklingsarbetet.
Fokus i samverkansarbetet, enligt Samverkan för framtiden, är att chef och medarbetare samverkar de verksamhetsfrågor som rör den egna verksamheten. Tanken är att de lokala parterna samverkar övergripande verksamhetsfrågor och har ett mer strategiskt och övergripande förhållningssätt. Även arbetsmiljöfrågor kan hanteras på det sättet.
Parterna behöver också vara pådrivande i att utveckla, stödja, förvalta och följa upp samverkansarbetet i hela organisationen.
När avtalet tecknas ska resultaten av de diskussioner som genomförts omsättas till ett lokalt kollektivavtal om samverkan. Av avtalet bör bland annat framgå hur informations- och förhandlingsskyldigheten enligt MBL ska fullgöras, hur en fråga ska hanteras på de olika samverkansnivåerna i verksamheten, på vilket sätt eventuella oenigheter ska omhändertas och med vilken frekvens som en avstämning ska ske. Det är viktigt att ansvarsfördelningen och rollerna mellan olika beslutsnivåer i organisationen är tydlig.
När man väl har bestämt sig för att samverka handlar det om att prata med organisationen och lyssna in idéer och behov, säger Rune Karlsson.
Arbetsmiljöverket påbörjade sin resa mot ett nytt samverkansavtal genom att ge sig ut och lyssna på organisationen. Den centrala samverkansgruppen delade upp sig i två lag som gav sig ut på turné runt i de olika regionerna.
När arbetsmiljöverket skulle börja skriva sitt samverkansavtal bildade de två grupper i sin projektgrupp, en implementeringsgrupp och en avtalsgrupp.
Implementeringsgruppen tog fram utkast till en skriftlig vägledning till avtalet som sedan togs vidare för bearbetning i den stora projektgruppen. De letade och hämtade inspiration från andra och tog hjälp av grafiker för att på ett enkelt sätt med bilder visualisera det de ville kommunicera om samverkan. När materialet togs fram formulerades intentionerna med avtalet i skrift, begrepp diskuterades och valdes utifrån vilka ord som projektgruppen enades om var bra att använda. Genom att alla sedan använde samma begrepp så förstärktes budskapet att projektgruppen arbetade i samverkan och att det fanns en samsyn om innebörden av samverkan. Materialet användes sedan också som utbildningsmaterial.
I avtalsgruppen tog en av arbetstagarorganisationernas representanter fram ett utkast till avtal som bearbetades i avtalsgruppen och sedan togs vidare för bearbetning i den stora projektgruppen. Avtalsförslaget lades även ut i form av en internremiss på intranätet och alla medarbetare inbjöds att lämna synpunkter och förbättringsförslag till en mejladress. Input kunde lämnas på valfritt sätt, av enskilda medarbetare, yrkesfunktion eller enhets- och avdelningsvis.
