Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande

Publicerad 2017-11-09 Jan Miörner, fil kand i personal- och arbetslivsfrågor, berättar om grunderna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Han har arbetat i 20 år som konsult och hjälpt såväl offentliga som privata organisationer med sitt arbetsmiljöarbete.

Jan Miörner pratar om ”måsten”, som lagar, policies och interna krav som behövs för att säkra verksamheten, som en grundläggande ribba för arbetsmiljöarbetet. För att kunna förbättra och utveckla verksamheten krävs det dock insatser över ribban.

– Om ribban rivs måste man jobba hårt för att säkra grunderna för arbetsmiljöarbetet. Men man måste också ha ett arbetsmiljöarbete som syftar till att förbättra verksamheten så att vi kan leverera bättre tjänster och hantera resurserna på ett optimalt sätt.

Han tipsar om en övning som går ut på att föreställa sig att den egna arbetsplatsen har blivit utnämnd till Sveriges bästa arbetsplats. Om man blev intervjuad av en journalist – vilka faktorer skulle man lyfta fram som avgörande för att man fick priset?

–Det brukar alltid vara ungefär samma saker som kommer fram, till exempel: gemensamma målbilder, tydliga regler och rutiner, respekt för varandras roller och kompetens, delaktighet och dialog, gemensam värdegrund, inkluderande arbetssätt, fungerande samverkan, bra fysisk arbetsmiljö, tillit och transparens.

In i ordinarie verksamheten

Jan Miörner tycker att det är viktigt att arbetsmiljöarbetet kommer in i den ordinarie verksamheten och blir känt i organisationen. I praktiken är det dock sällan på det sättet. Ofta finns en mängd olika dokument kring arbetsmiljöfrågorna, som ingen riktigt känner till.

– Hur många i organisationen kan säga vilka de viktigaste utvecklingsområdena inom arbetsmiljön är? Vilka områden man satsade på att utveckla förra året? En viktig fråga kanske handlar om att utveckla medarbetarsamtalen. Då ska det också kommuniceras utåt i organisationen.

 Riskinventering

Jan Miörner tycker att det är viktigt att de som ska jobba i verksamheten är med och gör en riskinventering av såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljörisker.

– Jag har varit med om oändligt många riskbedömningar och riskanalyser, och det finns väldigt många olika sätt att ta sig an det. Min erfarenhet är att man fångar upp det mesta genom en brainstormingövning. Man gör det bara en gång, sedan kan det uppdateras regelbundet.

Ett enkelt sätt att göra en brainstormingövning är att låta alla på arbetsplatsen skriva upp risker på post it-lappar och sätta upp på väggen. Jan Miörner kallar detta för ”fångst”, som är det första steget i riskanalysen. Han menar att det är bäst att börja helt öppet, och bara ha fysisk och psykosocial arbetsmiljö som övergripande grupper. I ett nästa steg kan man gruppera riskerna och skapa kluster. Därefter bedömer man riskerna, åtgärdar och följer upp.

 Främjande förhållningssätt

Jan Miörner menar att det finns tre olika förhållningssätt i arbetsmiljöarbetet. Man kan arbeta reaktivt och åtgärda problem som redan har uppstått, man kan arbeta förbyggande och motverka risker och man kan arbeta främjande, med fokus på vad som skapar hälsa.

– Jobbar man främjande så löser man mycket av de andra punkterna. En organisation levererar bättre tjänster med medarbetare som tycker om att gå till jobbet på måndag morgon, säger han.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • Finns tillräcklig kännedom på arbetsplatsen om lagar och policies som berör verksamhetens arbetsmiljö?
  • Hur blir det systematiska arbetsmiljöarbetet en del av verksamhetsutvecklingen?
  • Hur kan man arbeta mer främjande i det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Material

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Arbetsmiljöverket 

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), Arbetsmiljöverket

Årlig genomgång av arbetsmiljöarbetet- Ledning 

Årlig genomgång av arbetsmiljöarbetet – Arbetsplats 

Checklista dokumentation

Publicerad 2017-11-09