längst ner på sidan hittar du länkar till poddavsnittet, till arbetsmaterialet "hot på jobbet" och till relaterade artiklar och filmer.

Ökning av hot påverkar

Fredrik Rosengren är bekymrad. Hot mot medarbetare på Kronofogden har ökat de senaste åren och det påverkar både medarbetare och honom själv emotionellt. Oron finns också för att hotbilden i förlängningen kan komma att påverka nyrekrytering och ytterst kanske till och med myndighetsutövning. 
– Jag vet andra myndigheter som kartlagt det här, berättar Fredrik Rosengren i poddavsnittet.
– Och det var vid flera tillfällen än vad myndigheten trodde, där man avstod från att fatta beslut (på grund av risken för hot och våld). Men än så länge är det inte i någon större omfattning, vill jag tro.

Utbildning och rutiner

Hur rustar då Kronofogden medarbetarna att kunna handskas med hot och våld i sin arbetsvardag?  En viktig komponent är kontinuerlig utbildning både för de som nyanställs och de som jobbat länge. Det behövs också rutiner som sitter så att det blir lättare för medarbetare att agera säkert i hotfulla situationer. En annan framgångsfaktor är att samarbeta med andra myndigheter som arbetar i liknande situationer menar Fredrik Rosengren. Ett aktuellt exempel för Kronofogden är Polisen.
– Vi tar ibland fram gemensamma utbildningar och liknande. Vi gör gemensamma riskanalyser. Hur ser omvärlden ut? Hur kommer det att påverka vår myndighet?

Intressanta forskningrapporter kommer i år

Sara Göransson är arbetsmiljöexpert och forskare. Hon har arbetat med Partsrådets nyligen lanserade och uppdaterade arbetsmaterial Hot på jobbet. Tillsammans med en kollega driver Sara nu ett forskningsuppdrag för Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
– Det kommer att komma ett antal rapporter under 2024, berättar hon.
En av de kommande rapporterna bygger på en arbetsmiljöundersökning som Arbetsmiljöverket genomför varje år. Här är tidsspannet långt, från 2007 till 2021. Forskarna letar både efter faktorer som kan öka risken för hot och våld på jobbet, och efter skyddande faktorer. Och forskningen visar att utbildning är just en sådan skyddande faktor. Men eftersom det inte går att förebygga allt behöver också bra rutiner finnas på plats. 

Robusthet och socialt stöd är några nycklar

Sara Göransson tror att när risken för hot och våld är en del av jobbet varje dag, som för poliser och medarbetare i Kriminalvården, finns en kombination av utbildning, egna förväntningar och arbetssätt, till exempel reflektion tillsammans med kollegan, som underlättar den egna hanteringen av hotfulla situationer. 
– Där finns det ju forskning som visar att det sociala kapitalet eller den psykologiska tryggheten är jätteviktig och det kan ju alla organisationer jobba på. Det är en skyddsfaktor.
Fredrik Rosengren håller med och menar att myndigheter som har en hög grad av utsatthet i sin myndighetsutövning, som Polisen, Kriminalvården och Kronofogden ändå har ganska låga sjuktal. 
– Det gäller att rekrytera en viss typ av människor för uppgiften, menar Fredrik Rosengren. 
– Man måste vara robust, man måste vara beredd att hantera väldigt stora utmaningar i stunden.
Men han poängterar också, utöver utbildning och rutiner, vikten av den sociala gemenskapen. Att medarbetare, som kommer tillbaka till kontoret efter en incident, får berätta vad som hänt och prata om det tillsammans med kollegor på myndigheten. På Kronofogden är incidentrapportering en stående punkt på dagordningen i ledningsgruppens möten, som information men även som en viktig påminnelse om vad medarbetare mött ute i verksamheten.

SAM-hjulet måste alltid snurra

Sara Göransson har varit med i arbetet med Partsrådets arbetsmaterial, som är uppdelat i tre block. Förebyggande, akut och uppföljande.
Det förebyggande arbetet handlar till stor del om att jobba systematiskt enligt SAM, alltså det systematiska arbetsmiljöarbetet: undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp.
– En bra början är att sätta sig tillsammans, berättar Sara Göransson. 
– Fack och arbetsgivare, chef, skyddsombud och gärna alla medarbetare på arbetsplatsen och börja med att undersöka. Kanske finns statistik från interna system eller enkäter där man frågat om man känner sig trygg på jobbet. 
Som stöd i arbetet för tryggare arbetsplatser enligt SAM-hjulets alla fyra steg finns enkla och användbara tips, checklistor och dialogstöd i Partsrådets material. 
– Det handlar om att få en systematik i att jobba med åtgärder och följa upp, säger Sara Göransson. Det är aldrig någonting man blir klar med tyvärr. 

Partsgemensamt arbete är en fördel. Fredrik Rosengren poängterar vikten av att engagera medarbetarna i riskanalys. Det medarbetare upplever som otrygghet och risker är startpunkten för diskussion. 
– Som ledning av en organisation måste man leva med den här frågan hela tiden och man måste hitta rutiner. Man måste visa sin organisation att det är på allvar. Att man bryr sig.
– Det må vara så att ett sådant här arbete har en början, men det har aldrig något slut.