Sedan starten 2012 har cirka 100 myndigheter gått Partsrådets fördjupningsträffar om BESTA-vägen.

Under fördjupningsträffen i september fick myndigheterna arbeta sig igenom BESTA-vägens sju steg: strategiska ställningstaganden, skapa goda förutsättningar, granska bestämmelser, lika arbete, likvärdiga arbeten, ta hand om resultat och utvärdera och stäm av.

– Grundligt och bra – men också ganska mastigt, blev omdömet från flera av deltagarna.

Deltagarna arbetade gruppvis, med lokala parter från samma myndighet. Mest tid ägnades åt de mer tekniska delarna i fråga om vad som avses med lika och likvärdigt arbete, men det fanns även tid för reflektioner och diskussioner om framför allt strategiska ställningstaganden.

– Det är viktigt i arbetet med BESTA-vägen att arbetsgivaren är tydlig med vilka strategiska ställningstaganden man har för verksamheten. Här bör målsättningen vara att även arbetstagarsidan delar dessa. Ställningstagandena kan bidra till att förklara löneskillnader som framkommer i det fortsatta arbetet, säger Christer Borg, representant för Saco–S i Partsrådets arbetsgrupp för BESTA-vägen.

Ann-Louise Algotsson pratar om likvärdiga arbeten, steg 5 i BESTA-metoden. Foto: Micke Lundström.

Första lönekartläggningen

Statens servicecenter var en av myndigheterna som deltog i fördjupningsträffen. Myndigheten har funnits i drygt två år och står nu inför sin första lönekartläggning.

När HR-chefen Britt Zetterberg letade efter ett bra lönekartläggningsverktyg i somras upptäckte hon BESTA-vägen.

– Det är bra att nu få en genomgång från grunden, att man sätter det i ett bredare sammanhang, säger hon.

Annika Andersson, klubbordförande för ST på myndigheten, håller med.

– Det är en fördel att det är Partsrådet som håller i seminariet. Att det är både arbetsgivare och fackliga företrädare som rekommenderar verktyget.

”Tror på BESTA-vägen”

På myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde (NMW) har man redan erfarenhet av BESTA-vägen. När NMW nyligen tog in en konsult för att göra en lönekartläggning var ett krav att personen kunde arbeta med både BESTA-vägen och Diskrimineringsombudsmannens verktyg, så att alla diskrimineringsgrunder täcktes.

– Jag tror på BESTA-vägen. Det är den modellen vi kommer att köra med i framtiden, menar Paul Waldenström, senior HR-specialist på NMW.

– Vi har ju redan BESTA i vårt lönesystem så då använder vi det till löneanalysen med.

För Audrey Lebioda, Saco-S-företrädare på NMW, är det helt nytt att arbeta med BESTA-vägen. Hon tycker dock att det verkar vara ett bra verktyg.

Flera fördelar

Partsrådets arbetsgrupp för BESTA-vägen menar att alla myndigheter borde använda BESTA-vägen.

– Fördelarna med BESTA-vägen är dels att det är ett verktyg som har tagits fram partsgemensamt, dels att det bygger på BESTA-klassificeringen, som är obligatorisk att använda på myndigheterna, säger Ann-Louise Algotsson på Arbetsgivarverket, och menar att det förvisso kan ta längre tid när arbetet sker partsgemensamt på myndigheterna, men att det också blir mycket bättre förankrat.

Roger Pettersson, Seko-representant i arbetsgruppen, anser att det partsgemensamma arbetet bidrar till att höja kvalitetsnivån på lönekartläggningen och säkerställa analyserna under arbetets gång.

– Ytterligare en fördel är att BESTA-vägen gör det lättare att integrera lönekartläggning i det ordinarie lönebildningsarbetet, säger Maria Olwaeus, som representerar OFR/S,P,O.

Partsrådet håller ytterligare ett fördjupningsseminarium om BESTA-vägen under hösten 2014. Inför våren 2015 diskuteras behovet av ytterligare fördjupningsseminarier, likväl som erfarenhetsutbyte mellan myndigheter som har arbetat med BESTA-vägen.

– Det är också ett sätt för oss på Partsrådet att se om metoden fungerar bra eller om vi behöver göra några förändringar, säger Roger Pettersson.