"Det här är kärnverksamhet"

Ett motståndskraftigt samhälle behöver kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner även under svåra påfrestningar och ytterst krig. Det kräver att många verksamheter fungerar och att de kan lösa problem tillsammans.

Mikael Frisell beskriver hur samhällets förmåga har stärkts under de senaste åren. Totalförsvarets behov har fått större genomslag i planeringen och samarbetet mellan det militära och det civila försvaret har utvecklats. Samtidigt betonar han att arbetet behöver fortsätta i högre takt. Omvärldsutvecklingen och de krav som följer av Natomedlemskapet ställer nya förväntningar på Sveriges förmåga.

Statliga verksamheter har en central roll i det arbetet.

– Staten och statens verksamhet är en nyckel.

”Det här är kärnverksamhet”

Statliga verksamheter har olika uppdrag och förutsättningar. Mikael Frisells budskap till medarbetare och chefer i staten är ändå detsamma: totalförsvarets krav behöver finnas med i all planering, verksamhet och beslutsfattande.

Det handlar alltså om hur den ordinarie verksamheten bedrivs och vilka beslut som fattas där. Han understryker att beredskap inte kan hanteras som en sidoverksamhet.

– Det här är kärnverksamhet.

Offentlig upphandling är ett konkret exempel. Statliga myndigheter köper in varor och tjänster som verksamheten och samhället behöver för att fungera. Genom att ställa beredskapskrav i upphandlingen kan myndigheten bidra till att säkra försörjningen även under svåra påfrestningar.

På så sätt kopplas ett beslut i vardagen till förmågan att klara ett mer ansträngt läge. Totalförsvarets behov blir en del av verksamhetens praktiska förutsättningar.

Fungerande verksamhet även under påfrestning

För att utveckla motståndskraften behöver myndigheter se bortom enskilda beredskapshändelser och planer, menar Mikael Frisell. Utgångspunkten behöver vara verksamheten och vad som krävs för att den ska kunna fortsätta fungera.

Det perspektivet riktar uppmärksamheten mot vad åtgärderna faktiskt behöver åstadkomma.

Vad händer med förmågan att utföra uppdraget när förutsättningarna förändras? Hur kan verksamheten upprätthållas under svåra påfrestningar, höjd beredskap och ytterst krig?

– För beredskap byggs inte med papper och planer. Det byggs med riktig förmågehöjning ute i verksamheten, där medborgarna bor och där verksamheten bedrivs.

Mikael Frisell betonar att statliga myndigheter har en viktig roll i att driva på den utvecklingen och föregå med gott exempel.

Gemensamma problem kräver samarbete

Den egna organisationens förmåga är en del av en större helhet. Cyberangrepp, sabotage och påverkansoperationer är exempel på hot som kan kräva att flera aktörer agerar tillsammans.

Mikael Frisell beskriver hur en antagonist försöker utnyttja samhällets svagheter i ett läge mellan fred och krig. En enskild aktör kan sällan hantera alla de händelser och konsekvenser som uppstår på egen hand.

Därför behöver myndigheter kunna dela information och arbeta tillsammans med det gemensamma problemet.

– Jag uttrycker att vi måste gå från samverkan till samarbete, att lösa det gemensamma problemet.

I det resonemanget ligger en uppmaning att blicka utanför den egna organisationen. Vilken roll har verksamheten i samhället, och hur kan den bidra till den samlade förmågan?